När de två blocken har exakt lika många mandat, som i Nyköpings kommun efter valet, och ingen vill komma för nära vågmästaren Sverigedemokraterna, då skickas det trevare åt annat håll och positioneras. Vill ni, kan ni och i så fall till vilket pris?
Att Alliansen på en presskonferens under onsdagen sade sig kunna styra kommunen om Sverigedemokraterna röstar på deras budget ska inte övertolkas. Det är ingen öppen dörr in för SD till allmänt fredagsmys i alliansgemenskap. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har format en gemensam politik, den tänker de sig hålla fast vid.
Det går visserligen att hävda att det är att acceptera stöd om eller när Sverigedemokraterna röstar på något utan att ha förhandlat om det. Men håll då huvudet kallt. I ett 27–27-läge som i Nyköpings kommun kommer den avgörande rösten alltid att vara SD:s. Oavsett om den gynnar de rödgröna eller Alliansen. Varje vågmästarbeslut blir ett ”passivt stöd” med begränsad hållbarhet.
Sverigedemokraterna säger sig vilja rösta på Alliansens budget – oavsett innehåll – hellre än nuvarande kommunlednings. Allt för att få till stånd ett maktskifte. I de lägen där det står och väger kommer Alliansen alltså att få flest röster i fullmäktige, även om de inte har förhandlat om att få dessa.
Och Allianspartierna kan inte ge upp sin gemensamma politik bara för att SD kan välja att rösta på den. Vad just SD röstar på är inte lika viktigt som innehållet i den politik som vinner gehör.
Problemet är dock att den långsiktiga hållbarheten i ett styre som bygger på dylikt passivt stöd är svag. I den stund som SD ställer villkor för att rösta på något, eller om styret självt aktivt anpassar sin politik för att omfamna SD:s slutsatser, då är det ett aktivt stöd eller en aktiv samarbetshandling. Detta har inte Alliansen som helhet mandat för från sina väljare, lika lite som de rödgröna har.
Samtidigt ska sägas att Allianspartiernas slutsats att Nyköpingsborna har röstat för en ny kommunledning är korrekt. Den som tittar på valresultatet ser en rödgrön ledning som har fått underkänt. Få SD-väljare lär ha röstat på SD för att de rödgröna ska regera vidare i kommunen.
Ingen kan över tid kallt räkna med ett passivt stöd. Därför handlade gårdagens utspel från de fyra Allianspartierna också om den öppna famnen mot Miljöpartiet. En samregerande med MP skulle inte skapa en majoritet, men väl en tydligt stor minoritet med hanterbar styrka i nämnderna. Men Miljöpartiet har förlorat hälften av sina mandat i fullmäktige, kraften och viljan att överbrygga mitten lär vara begränsad. Samförståndshanden som sträcks ut av Alliansen till Socialdemokraterna är därför också ett försök att inte låsas in i det passiva stödets oförutsägbarhet. Frågan är om det finns något utrymme för samtal. Mandatperioden har varit präglad av motsättningar och inte samförstånd. Då blir det så här.
Alla vill styra, ingen vill ge vika. Det är hårda bud.