Jordbrukarna Karola och Peter Reuterström odlar cirka 970 hektar mark på Stora Lövhulta gård, strax utanför Eskilstuna tätort.
‒Vi är vana vid väldigt stora vädervariationer såväl under som mellan åren. En förändring över tid upplevs därför inte som jättedramatisk. Det är ingen domedagskänsla, men visst är vi medvetna om faran ur ett globalt perspektiv, säger Peter Reuterström.
Albin Noreen, tidigare anställd vid Jordbruksverket, är medförfattare till Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning inom jordbrukssektorn.
‒Den största förändringen kommer nog att vara kopplad till vatten och nederbörd. Man måste dels dränera och kunna få bort stora mängder vatten, dels samla vatten för bevattning när det väl blir torka, säger Albin Noreen.
På Stora Lövhulta gård är paret Reuterström delvis inne på just det spåret.
‒Vi tar redan i dag hänsyn till att man förväntar sig torrare somrar och nederbördsrikare vintrar. De dräneringssystem som finns måste vi sannolikt göra effektivare. Kanaler, gravar och diken som leder bort vattnet från åkrarna måste göras större när det kommer mer vatten på kortare tid, säger han.
Peter Reuterström menar att god dränering till viss del ersätter behovet av att "spara vatten".
‒Ju bättre dränering du har på en åker desto mer växttillgängligt vatten finns det kvar i marken. Rötterna går ner så långt som det finns syre. I en djupt- och väldränerad jord finns det vatten och luft ner till ett stort djup. Då har vi också ett större vattenförråd. Det kan låta bakvänt men effekten blir att det finns mer vatten som rötterna kan få tag på om det blir torrt.
Hur ser du på möjligheterna som följer med ett ändrat klimat?
‒Vi har redan haft år som har varit som de nya medelåren väntas bli, och då har vi haft väldigt bra skördar. Längre växtsäsonger ger förutsättningar för bättre skördar. 2014-2016 hade vi tidiga vårar och därmed långa säsonger som gav goda skördar. 2013 var ett "kort år" med väsentligt sämre skörd.
Den stora utmaningen ligger, enligt Peter Reuterström, i att hantera extremåren.
‒Extremåren kommer att fresta vår verksamhet. Många säger att vi inte kommer att lida av förändringarna, eller påverkas negativt rent produktionsmässigt. Samtidigt vet vi så lite. Förändringar blir det säkert men jag tror inte att jordbrukare i våra trakter är oroliga. Vi kommer att anpassa oss till de nya förutsättningarna.
Kommer vi att se nya grödor på Sörmlands åkrar i framtiden?
‒Säkert. Trenden med allt mer höstsådda grödor är redan tydlig. Hösthavre odlas England i dag och det kan man tänka sig blir möjligt i Sverige i framtiden.
Litar du på profetiorna?
‒Det är nog ingen av oss som betvivlar att medeltemperaturen kommer att stiga till de nivåer som prognoserna visar. Karola och jag ska lämna en bättre enhet efter oss än den vi började med. Det är filosofin. Vi ska lämna efter oss något som är mer produktivt, livskraftigt och hållbart än när vi tillträdde. Om det blir våra barn, barnbarn eller någon annan som tar över är sekundärt. Resursen som vi förvaltar ska föda framtidens befolkning.
Utredaren Albin Noreen ser den längre odlingssäsongen som en stor möjlighet för jordbruket i Sörmland.
‒Man kan snegla söderut och se vad de odlar i Danmark, norra Tyskland och Frankrike i dag. En sån utblick kan visa vad det blir möjligt att odla här på sikt, säger Noreen.
Men med möjligheterna följer även risker.
‒Det är inte bara grödor som kan flyttas utan även sjukdomar och skadeinsekter. Det blir många faktorer att ta hänsyn och kanske får vi inte säkra skördar varje år. De bra åren blir bättre, de dåliga sämre, än tidigare.