På Mälarsjukhusets kirurgklinik arbetar i dagsläget sju sjuksköterskor från bemanningsföretaget Orange.
Orange rekryterar personal från utlandet som får gå en 20 veckor lång språkutbildning i sitt hemland innan de är redo för att arbeta på sjukhus i Sverige.
Men flera personer vittnar om att sjuksköterskorna inte kan tala och förstå svenska tillräckligt bra.
Sjuksköterskan Birgitta Stiefler från Skåne arbetar ofta på andra orter i Sverige. Förra veckan arbetade hon på Mälarsjukhusets kirurgklinik. Hon riktar nu kritik mot att sjuksköterskor som kan väldigt lite svenska arbetar på kirurgavdelningen.
‒Det är inte patientsäkert. När jag var där var det flera grejer som missades på grund av språkproblem och dålig organisation. Det handlade bland annat om läkare som sa att prover skulle ha tagits som inte togs och missförstånd kring olika läkemedel. Jag tyckte att det var obehagligt och då är jag ändå en van sjuksköterska, säger Birgitta Stiefler.
‒Jag misstror inte deras kompetens som sjuksköterskor, absolut inte. Men man måste kunna förstå språket. I kritiska situationer måste man kommunicera, kan man inte kommunicera kan man heller inte agera, fortsätter hon.
Var det värre i Eskilstuna än andra sjukhus du har arbetat på?
‒Ja, det tycker jag. Jag är van vid att komma in snabbt på nya sjukhus och jag märker ju också av stämningen som sitter i väggarna. Jag upplevde också att de som var fastanställda var oerhört trötta och slutkörda.
En person med insyn i verksamheten som tidningen har pratat med vittnar också om en ohållbar situation på kirurgkliniken.
‒I stort sett hela ursprungspersonalen på avdelningen har gett upp om situationen, resignerat och sagt upp sig. Nästan all erfarenhet är utbytt mot orutinerad personal som inte kan rutinerna. Och många har svårt med språket, vilket skapar problem i sig, säger personen.
Enligt Marianne Eriksson, biträdande verksamhetschef på kirurgkliniken, är det bristen på sjuksköterskor som ligger bakom valet att använda sig av bemanningsföretaget Orange.
‒Hade det funnits sjuksköterskor som vi kunde anställa så skulle vi göra det. Det hade varit mycket bättre att använda egen personal än att använda bemanningsföretag, men det är brist på sjuksköterskor i hela landet och på kirurgen måste vi ju hålla öppet, säger hon.
Enligt Marianne Eriksson avbryter man anställningen ifall det visar sig att språkkunskaperna hos sjuksköterskorna från Orange inte är tillräckliga.
Under det senaste året har kliniken avslutat anställningen med fyra sjuksköterskor från bemanningsföretaget efter deras inskolningstid.
‒Det är svårt med språket ibland. Men vi stämmer av hur det går för sjuksköterskorna och om det inte fungerar så avbryter vi det. För personalen, patienterna och de anhöriga är det inte enkelt när man inte kan förstå eller göra sig förstådd, säger Marianne Eriksson.
Hur är sjuksköterskornas kunskaper i det svenska språket?
‒Det varierar mellan olika personer. Men en del blir stressade i början och behöver en stund för att komma in i takten på arbetsplatsen och för att våga uttrycka sig på svenska. Det går inte alltid jättesnabbt, men om man tar det lugnt och bekräftar det man har sagt så fungerar det bra.
Det larmas om att kliniken upplevs som patientosäker på grund av språkförbistringarna. Hur ser du på det?
‒Vi arbetar hela tiden med patientsäkerhet och har gjort bedömningen att det inte är patientosäkert. I de fall där vi bedömt att det svenska språket varit för svagt och kunnat medföra en risk har den aktuella sjuksköterskan inte fortsatt sitt uppdrag hos oss, säger Marianne Eriksson.
Enligt bemanningsföretaget Oranges VD Lars Hezsö lever sjuksköterskorna upp till de språkkrav som ställs på sjuksköterskor från utlandet som arbetar i Sverige.
‒De läser svenska under fem månader i sitt hemland, och tentar sedan av enligt Europarådets referensram för språk, där våra sjuksköterskor når nivå B2. Klarar man inte den nivån kan man inte komma hit och jobba, säger han.
Nivån B2 innefattar bland annat att man kan följa huvuddragen i komplexa texter och att man ska kunna uttala sig klart och detaljerat om ett stort antal varierande ämnen.
‒För de som kommer hit är det en ny miljö och en ny kultur med nya situationer. Det finns oskrivna regler som man inte förstår i början, då upplevs språket som sämre. Våra sjuksköterskor blir jämförda med en svensk sjuksköterska, men det är ju inte en svensk person. Då måste man återkoppla oftare, säger Lars Hezsö.
Vad händer om sjukhusen upplever att någon inte talar tillräckligt bra svenska?
‒Då ersätts de med en annan person. Vi försöker stötta och se vad det är som har gått fel. Ofta är det stress som gör att man inte klarar arbetet. De kan behöva ta ett till varv med språkutbildning eller arbeta på en annan avdelning, om det inte har fungerat på kirurgen så kanske de passar bättre på en annan avdelning.
Enligt Maria Söderkvist, divisionschef för medicinsk service på Landstinget Sörmland, använder man sedan september förra året sjuksköterskor från bemanningsföretaget Orange även på Nyköpings lasarett. Men till hösten kommer de att sluta med det. Det beror dock inte på att de är missnöjda med sjuksköterskorna från Orange, utan på att det börjar många nya sjuksköterskor som är anställda på Nyköpings lasarett.
Hon tycker det är positivt att de sjuksköterskor som är anställda av Orange har långa kontrakt och hon tycker upplägget att de ska stanna länge på ett och samma sjukhus är bra.
Hur upplever du att kompetensen ser ut bland sjuksköterskorna från Orange?
‒Det finns inte ett svar som gäller alla sjuksköterskor från företaget Orange. En del av sjuksköterskorna hade redan innan de kom till Nyköping arbetat i Sverige och hade redan från start mycket goda språkkunskaper. Andra har haft en längre resa. För några av sjuksköterskorna har det trots förlängd inskolning och extra undervisning tyvärr inte fungerat. Dessa sjuksköterskor är inte kvar i verksamheten, säger Maria Söderkvist.
Enligt Marie Stenbäck, vice ordförande för Vårdförbundet Sörmland, har frågan kring Orange och språkkunskaperna hos deras anställda varit aktuell under det senaste året.
‒I vintras hade vi ett möte där vi diskuterade det här närmare. Det är ju ett problem både för arbetsmiljön och ur patientsäkerhetsperspektivet. Vi vet att det har varit problem på kirurgavdelningen på Mälarsjukhuset och det här är något vi kommer att behöva fortsätta diskutera med arbetsgivaren för att höra hur det fungerar och hur det ligger till. Man har försökt åtgärda det, men det kan vara så att det fortfarande är ett problem, säger Marie Stenbäck.
Redan under våren 2016 skrev tidningen om sjuksköterskorna från Orange. Då var det Vårdförbundet Sörmlands ordförande Maria Billemark Öqvist som uttryckte oro, bland annat över hur det fungerade språkmässigt.
‒De problem vi har fått höra om handlar framför allt om det språkliga, inte sjuksköterskornas kompetens. Det uppstår lätt missförstånd mellan anställda och patienter, det har vi hört talas om, säger Marie Stenbäck.