De som blir sjukskrivna i stressrelaterade diagnoser är främst kvinnor. Ett annat tydligt mönster är att de som sjukskrivs i allt högre grad är personer som inte har varit sjukskrivna tidigare, det gäller framför allt gruppen 30–39-åringar.
För ett par år sedan skrev Försäkringskassan att "det verkar som att sjukskrivning oftare ses som en lösning för kvinnor medan man bättre på att hitta andra lösningar för män, till exempel anpassning av arbetet. Kanske är normen fortfarande att kvinnan ska orka med hemmet medan mannen ska orka med arbetet".
[fakta nr="1"]
Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan håller med. Men han säger samtidigt att sjukskrivningarna ökar kraftigt även för män.
– Kvinnor och män arbetar oftast inom olika sektorer. Vanligaste sjukskrivningarna är bland personer med kontaktyrken, det vill säga där personalen jobbar med människor. Tittar man på män i de grupperna så är det också vanligare med sjukskrivningar. Kvinnor har dessutom högre belastning utanför jobbet.
Studier har visat att mäns blodtryck och stresshormonhalter sjunker när arbetsdagen är slut, medan kvinnors ökar.
Enligt Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, är känslan av att inte kunna göra ett bra jobb, speciellt när man jobbar med människor, en av de viktigaste orsakerna till sjukskrivingar.
[fakta nr="2"]
Att färre i dagsläget tycker att de kan göra ett bra jobb beror på ofta nedskärningar, höga krav och ansträngningar som inte alltid bekräftas och belönas.
Många, både kvinnor och män, som arbetar med människor uppger som en av fördelarna med jobbet att kunna hjälpa andra. Om man av olika anledningar sedan känner att man inte kan göra ett bra jobb så blir frustrationen stor.
– Fokus på arbetsplatserna måste vara att uppfatta signaler tidigare hos personer som riskerar att hamna i detta. För när det väl har gått så långt som till sjukskrivning är det svårt att veta vad som ger bäst effekt, säger Peje Bengtsson.