Efter en ovanligt torr och het sommar med bränder och torka som förstört oerhörda mängder skog och skördar så har miljön i alla fall för tillfället seglat upp som en viktig fråga. Efter att under en längre tid varit i skymundan förs det nu en viss diskussion om klimat, framtidens miljöhot och dess utmaningar. Fokus har förvisso varit mer på vilken beredskap vi ska ha ifall det blir stora skogsbränder likt denna sommar, snarare än hur vi än mer aktivt ska jobba för att uppnå de klimatmål vi har satt, men det är ändå en välkommen diskussion.
Sverige har sedan innan satt nya mål för det miljöarbete vi ska bedriva nationellt, inom EU och internationellt. Problemet med klimathoten och de mål Sverige har satt är dock att ingen kan göra allt. Eftersom alla inte ens vill göra något så blir det svårt för Sverige att harva på med egna miljömål. Löften som att förbjuda engångsartiklar i plast i Sverige för att våra hav fylls med plast blir meningslöst när det inte är svensk plast som flyter runt. När man kan ta gemensamma EU-mål blir det dock lite mer verkningsfullt. EU är den minsta enhet inom vilken det i praktiken är meningsfullt för Sverige att agera om vi vill ha någon större förändring. Klimatförändringarna kommer inte stävjas bara för att Sveriges regering satsar miljarder på inte bara elstolpar utan även klimatångestterapi och studiecirklar.
När USA:s president Trump, som ska vara ledaren för den fria världen, viftar bort klimatmål och överenskommelser är det än viktigare att EU kliver fram. USA:s president hann under sitt första år avskaffa över 60 miljölagar. Lägg därtill upprepade hot om att dra sig ur Parisavtalet för att slutgiltigt göra det. När Trump skarvar på miljöpolitiken måste andra institutioner och länder ta på sig ledartröjan. Det är därför välkommet att EU:s energikommissionär Miguel Arias Cañete uppger att han vill att EU:s nya mål för minskade utsläpp av växthusgas ska vara 45 procent jämfört med de nivåer som rådde 1990, ett mål som ska vara uppnått innan 2030. För att kunna nå målen måste alla medlemsländer godkänna det. Det krävs även investeringar på 379 miljarder euro mellan 2021 och 2030.
EU:s klimat- och miljömål är inte alltid optimala eller perfekta. De har fått kritik för att vara såväl orealistiska och svåra att uppnå men det är ändock mål som man ständigt försöker uppnå och förnyar. Den väg som Trump förespråkar är oroväckande och risken är att fler länder hakar på. Därför är EU:s mål viktigare än någonsin. Även om man inte skulle uppnå målet med minskade utsläpp så har man i alla fall satt ett mål och försökt uppnå det. Sverige kan inte ensamt förändra och därför är det ännu viktigare att vi jobbar för att EU antar hållbara klimatmål, istället för att harva på själva. Klimathot känner inga gränser och när USA vill nedprioritera inom miljöområdet är EU, liksom i många andra frågor, vägen framåt.
Elin Larsson