Sedan väldigt många år har Socialdemokraterna drivits av idén att alla borde kunna bli akademiker. De har krävt att alla gymnasieutbildningar ska vara högskoleförberedande, motverkat lärlingsprogram och andra praktiska utbildningar, och byggt ut de akademiska utbildningarna med ett mål om att så många som möjligt ska bli akademiker, snarare än att utbildningarna ska hålla hög kvalitet eller leda till jobb. Det har gjort gymnasiet onödigt svårt att ta sig igenom för väldigt många och nedvärderat yrkeskopplingen i utbildningen.
Därför var det en överraskning när gymnasieminister Anna Ekström (S) den 23 april gjorde en helomvändning på Dagens Nyheters debattsida, och öppnade för kraftigt förenklade gymnasieutbildningar. De ska inte ens leda till en fullständig gymnasieutbildning – än mindre högskolebehörighet. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att komma med förslag till ”påbyggbara yrkespaket där elever ska kunna tillgodogöra sig delar av ett yrkesprogram” som senare ska kunna kompletteras på komvux.
Socialdemokraternas u-sväng är både kraftig och välkommen. Utbildningar som fokuserar på jobb behöver värderas högre. Från politiskt håll finns ofta en övervärdering av de rent akademiska utbildningarna, medan lärlingsutbildningar, yrkeshögskola och yrkesförberedande program på gymnasiet får stå i skuggan. Det är en syn som har gjort sänkt statusen på praktisk kunskap. Som om det inte var lika bra att kunna ett praktiskt yrke som ett teoretiskt. Som om el-teknikern från Nyköpings yrkeshögskola gjorde mindre nytta än statsvetaren från Stockholms universitet.
Den här värderingen gör att många ungdomar ser högskoleförberedande utbildningar som självklara, för att sedan behöva skola om sig direkt efter gymnasiet när de inser att de inte vill läsa en högre utbildning. Eller att de läser långa universitetsutbildningar med svag arbetsmarknadskoppling i stället för en yrkeshögskoleexamen som leder till ett jobb.
De yrkesinriktade utbildningarna har ju styrkan att de ska ge just jobb. Kopplingen till näringslivet och framtida arbetsgivare gör att yrkeshögskolan fungerar väldigt bra i dag. Samma koppling kan också göra den nya gymnasieformen framgångsrik, om samverkan med framtida arbetsgivare fungerar.
Det kan göra vägen till jobb kortare, vilket kan bli en enorm vinst både för nyanlända och för skoltrötta ungdomar som annars inte gått klart gymnasiet.
Självklart ska det alltid finnas möjligheter att komplettera sin utbildning, att läsa vidare och att ta del av ett livslångt lärande. Bildning ska värderas högt och det ska alltid finnas öppningar för den som vill fördjupa sina kunskaper och sin förståelse. Den som vill komplettera sin utbildning för att kunna gå vidare till högre utbildning senare i livet ska kunna göra det.
Men att se värdet av yrkesutbildningar och värdet av att få ett jobb är inte att se ned på bildning. Det är att låta människor få en bra utbildning även om de inte vill bli akademiker. Alternativet riskerar att slå ut fler än det hjälper.
Caspian Rehbinder