Högsta domstolen konstaterade i dagarna en högskola som inte håller måttet kan tvinga betala tillbaka studenter. I detta fall är det Mälardalens högskola som tvingas betala tillbaka den amerikanska studenten Connie Dickinson två tredjedelar av det belopp som hon har betalat för utbildningen. HD har konstaterat att den utbildning som högskolan levererat inte håller måttet. Domen väntas bli prejudicerande och slår fast någonting oerhört viktigt. Om staten inte tar sitt ansvar när den orsakar individer skada ska man kompenseras för det – även i utbildningsvärlden.
Att den som inte är nöjd med utförandet ska kunna kräva pengarna tillbaka är en viktig princip, men även en viktig frihetsfråga. Speciellt för de studenter som likt David slåss mot en stor Goliat i form av högskoleväsendet. Högskolor som säljer högskoleutbildning som inte håller måttet har ett rättsligt ansvar gentemot de studenter som har betalat för denna utbildning.
Merparten av de som studerar i Sverige betalar inte studieavgifter för sin utbildning så som men den som är medborgare utanför EU- och EES-länder gör, men ska vi ta betalt för utbildning ska det också vara värt pengarna det kostar. Högre utbildning lönar sig sällan, det är bristande kvalitet i utbildningarna och löneutvecklingen motsvarar sällan de extra åren man lagt ned på fördjupande studier. Varje student som lägger tid och pengar på utbildning i Sverige ska få en utbildning som är värt det.
De studenter som väljer en utbildning och en högskola, oavsett om de betalar studieavgifter eller inte, ingår ett avtal där man förväntar sig en utbildning av god kvalitet.
Högsta domstolens dom skickar tydliga signaler till högskoleväsendet om att den högre utbildningen måste förbättras. Vi kan inte stoltsera med en tillgänglig högre utbildning om den inte håller måttet. Studenter som inte är nöjda måste kunna kräva sin rätt. I en kvalitetsutvärdering underkände Universitetskanslersämbetet utbildningen på fyra av fem punkter, gav den det samlade omdömet bristande kvalitet och ifrågasatte högskolans rätt att utfärda examen. Trots det var alltså den amerikanske studenten tvungen att driva målet upp till Högsta domstolen för att få definitivt rätt.
Förhoppningsvis leder domen till att fler studenter vågar driva kvalitetsmål gentemot sin högskola och att bristerna inom svensk högre utbildning tas på allvar. För de studenter som inte fått vad de förväntat sig, eller vad de betalade för är det en klen tröst, men domen är viktig inför kommande diskussioner om den högre utbildningens utveckling och framtid. I vårbudgeten lanserades inga satsningar på detta område men ansvariga ministern Helene Hellmark Knutsson kan inte bortse från domen, Något behöver göras åt den högre utbildningen och det nu.
Elin Larsson