Att Miljöpartiet på många områden för en direkt skadlig politik mot den enskilda människan, för de stora regleringarna är tyvärr inte någon nyhet. Senast i ropet är återigen MP-ministrarnas skadliga skogspolitik, som slår och riskerar att slå allt hårdare mot Sveriges alla skogsägare.
Staten konfiskerar mark, dels med hänvisning till artskyddsområden, dels genom Skogsstyrelsen som klassar ett område som skyddsvärt genom så kallade nyckelbiotopsinventeringar, vilket i praktiken gör virket omöjligt att sälja. En politik där staten i praktiken konfiskerar skog utan ersättning är ett övergrepp på äganderätten. Markägarna är upprörda och det är lätt att förstå varför. Vad som är svårare att förstå är varför Socialdemokraterna låter Miljöpartiet hållas.
Sveriges skogsägare förtjänar en mer konsekvent och genomtänkt politik. Den egna skogen är inte bara deras levebröd utan även levebröd för kommande generationer som ska bruka marken. Skogen är ett arv som enskilda ägare förvaltar väl och har så gjort genom historien, men det betyder inte att andra som inte förstår detta långsiktigt stora värde kan slösa bort det på dålig politik. Svensk skog är en stor tillgång för att man alltid tagit väl hand om den som sin egendom.
Äganderätten måste stärkas och varje politiskt beslut bör utgå från markägarna själva. Detta bör genomsyra varje politiskt beslut och är extra viktigt i skogsfrågan, men Miljöpartiet står för raka motsatsen. Den tidigare statliga skogsutredaren Charlotta Riberdahl ställde sig 2016 frågande till ”om man ska tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs”. Även om hon entledigades från sitt uppdrag efter uttalandet är det oerhört talande för regeringens och mer specifikt miljöminister Karolina Skogs skogspolitik. I den finns bland annat förslag om att miljöorganisationer ska få överklaga avverkningar, vilket vore direkt skadligt.
Så länge någonting fungerar utmärkt finns det ingen anledning till att staten ska klampa in med förmynderi och skogen är ett typexempel. I Sverige är 10 procent av den produktiva skogsarealen skyddad genom att markägarna har gjort frivilliga avsättningar – utan politikers inblandning.
Skogsbruket måste få vara långsiktigt och de som odlar skog måste veta att den politik som förs nu är hållbar även om tio eller 50 år. Denna mandatperiod har kantats av turer fram och tillbaka, där Miljöpartiet alltför många gånger har uppmuntrat myndigheterna att fortsätta lägga brukandeförbud på privat egendom utan att erbjuda ersättning.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) menar att man ska betala för sig, tvärt emot miljöministerns linje. Regeringen kan inte ha två linjer. I nuläget springer man ogenerat skogsbruksmotståndarnas ärenden. Om Socialdemokraterna tycker annorlunda än MP, måste regeringen sätta stopp för Miljöpartiets valhänta ovanifrån-politik. För är det något skydd skogen behöver så är det att värnas från skadliga regleringar och övergrepp på äganderätten.
Elin Larsson