Kommunens nej till att gå i borgen bara för att det inte är en konkret investering känns som att måla in sig i ett hörn. Jag har all respekt för nuvarande styrets investeringar till idrotten och att det ska vara rättvist gentemot andra sporter. Nu när Bissarna inte hade skött alla betalningar var det kanske rätt den här gången, men nu är det satt på pränt att det bara är investeringar som luftstaket man kan låna till – och inte rädda en stor ungdomsklubb med stora sociala projekt.
När rapporterna om Bissarnas dåliga ekonomi började droppa in trodde jag dels att det rörde sig om större summor och att dels satsningen i fotbollsettan skulle vara över i och med att klubben hade alldeles för dåliga publiksiffror. Men nu har det smällt till med jättesegrar på bortaplan. Och att klubben lyckades brotta ner Sandviken med allsvenska räven Pelle Olsson som ny tränare inför för Bissarnas del mäktiga 911 åskådare var lika viktigt. Jag vet att klubben i stort sett inte budgeterar på publikintäkter, men det går inte att köra en vettig satsning i norrettan med 200 på en del matcher. Du måste upp på 600–1000. Sponsorer och fotbolls-Nyköping bjöd till när det som bäst behövdes. Det ger framtidstro.
”Rätta munnen efter matsäcken och inte bygga luftslott”, säger Ahmad Eid med sin raka och klarsynta stämma. Mm, jag antar att kansliet i sista hand måste bantas men först allt annat inklusive A-lagets spelartrupp – där det är ”orimligt att jaga superettan” med rådande läge.
Klubben har under en handfull år haft rätt många utländska spelare som ju ska garanteras lön om de inte jobbar med annat. Nästa år lär det inte bli någon amerikan och när skaplige mittbacken –men inte mera – Ishmael Koroma släpptes i somras var det lika ekonomiskt strategiskt som att inte böna och be Calle Björk att stanna.
Kostnaderna har redan minskat, alla spelare utom två har vanliga jobb och redan när jag satt och tittade på streamen från Bissarnas bortamöte med Brage fick jag tillbaka framtidstron som när laget körde över Akropolis i en träningsmatch och nästan hämtade upp 0–3 mot Bajen i cupen. Jag njöt speciellt av att se spelare som Oscar Karlsson vara bekväm med bollen fast han fick den som markerad spelare och omsatte den till farligheter.
Det är framför allt de vassa lokala spelarna som klubben ska värna om med den ekonomi som finns. Jag har fortfarande ont av när mittbacken Per Pettersson släpptes i väg, men njuter av att se en annan återvändare. Pontus Nordenbergs kompromisslösa backspel var länge det enda stora glädjeämnet för mig.
Nu finns det flera! Alla spelare kan inte vara kulturbärare men jag njuter när Suad Gruda börjar bära mittfältet lika mycket som nattfotbollen, ett Nyköping för alla-projekt. Genuint goda Nyköpingsbon Suad är en matchhjälte på två olika plan – och sådant är så bra för klubben i det långa loppet. Det sociala ansvarstagandet kommer att klara sig ganska lindrigt undan den ekonomiska krisen så det är öronmärkta pengar, vilket också var skönt att höra.
Läget är tufft. Bissarna genomgår ett stålbad plus banklån i slutet av oktober. Bissarna kommer att svettas när novemberpuckeln, då många klubbar har likviditetskris, ska besegras. Men sedan ser det inte så nattsvart ut som jag först trodde, Bissarna!