– Jag ville inte prata om det innan SM och då ska man heller inte skylla ifrån sig direkt efteråt, men jag insåg att det spela in rätt mycket. Jag hade slagit i höften lite och hade lite problem med en inre blödning. Det gick att lyfta med ett skydd över bäckenbenet, men det tog lite udden av det – och med tanke på skadan gick det ändå rätt bra på SM, förklarar Lithén.
På SM attackerade han det personliga rekordet i både ryck och stöt. Gör man det som supertungviktare i tyngdlyftning blir det nästan alltid lätta bristningar, så extrem är sporten. Lithén jämför känslan efter en maxtävling med att dels känna sig sju och illamående och dels ha ramlat på en cykel i nedförsbacke...
– Ja, sex veckor är lite kort återhämtningstid, men samtidigt blev det ingen jättetoppning till SM, det stora målet har hela tiden varit Universiaden. Flera pass har känts bra men på tävling blir det en helt annan grej med allt adrenalin och lite mera på stången,
Därmed blev det ironiskt nog en bra grej av att han inte lyckades pricka formen helt till SM.
– Ja, det känns lite spännande och fysiskt sett är jag klart bättre än innan SM med tanke på den lätta höftskadan, formen är på väg, sa Lithén en halvtimme innan 16-timmarsresan till Taiwan via Dubai inleddes.
– inte bra för en så stor och stel kropp men jag fick sitta bredvid två mindre tjejer i den svenska truppen så lite plats hade jag i alla fall, skrattar Hampus.
Det är strax över 20 lyftare som är med och Lithén är indelad i B-gruppen som startar 11. 30 lokal tid, med åtta timmars tidsskillnad är det extremt tidigt – eller sent – natten till fredag svensk tid. Han lyfter mellan en lyftare från Pakistan och en amerikan.
– Här går man ju upp på en hög ramp med mycket publik nedanför. Det ska bli spännande och kul, men det är också en helt ny upplevelse så det är klart: lite ångest har man ju. Men oerhört inspirerande också – det är ju min första riktigt stora internationella tävling.
De svenska tyngdlyftarna i den svenska truppen har två coacher med sig så väl på tävling är det full uppbackning – och det behövs.
– Ja, klassen på den som vinner mästerskapet i min viktklass är typ samma som på ett VM. Jag gillar inte att vara med någonstans för att se och lära men nu blir det intressant att se om världslyftare gör samma saker som jag före lyften.
Dopningstesterna blir allt tuffare och lyftarna lite mera mänskliga än för 20 år sedan.
– Så är det men jag vet att det blir otroligt tufft och att jag inte har någon medaljchans – utan kan bara gå in och slå mina egna personliga rekord.