Marcia Karlsson blev mördad – men hon fanns inte

En kvinna som hette Madeleine skrev ett inlägg på Facebook för tre år sedan. Hon berättade, förtvivlad, att hennes kompis Marcia Karlsson hade blivit mördad av sin expojkvän, en man som uppgavs bo på en flyktingförläggning.

Övrigt2017-03-01 05:00

MARCIA BESKREVS SOM en fantastisk människa,­ som gav barn gratis tandvård på fritiden­ och som precis var på väg att hämta två adoptivbarn. På Marcia Karlssons egen Face­booksida tittade en leende kvinna rakt in i kameran.

Historien fick snabbt spridning och hatet mot nysvenskar lät inte vänta på sig. Det påstods att traditionella medier inte skrev om nyheten eftersom den påstådda gärningsmannen kom från ett annat land än Sverige.

Journalister på Metro kollade upp historien, som visade sig vara en raffinerad bluff med bland annat falska Facebookkonton. Madeleine fanns på riktigt, men bedragarna hade fejkat Marcia Karlssons konto. Madeleine hade blivit nätvän med någon som inte fanns – hon var ett offer för bedragarna.

Då skapades Viralgranskaren som ett led mellan folks fingrar och delaknappen. ”Har du kollat det här? Låt oss kolla om du är osäker”, är tanken bakom satsningen.

SÅ KAN EN FEJKAD NYHET SKAPAS OCH SPRIDAS:

En påhittad profil skapas på Facebook.

En bild på en människa stjäls från Internet.

En påhittad nyhet, som ofta är upprörande, skrivs.

Ett Facebookinlägg med en länk till ”nyheten” ­delas. Ofta via en sida som påminner om en etablerad nyhetssajt.

Ju mer den delas, desto större social trovärdighet får ”nyheten”. När en oseriös viral- eller satirsajt sprider den vidare får den ännu mer uppmärksamhet. En, ofta anonym avsändare, kan tjäna pengar på varje klick.

Därför delar vi falska inlägg

8.av 10 vuxna svenskar menar att fejknyheter påverkar vår bild av grundläggande fakta. Var tredje svensk är osäker på om de kan upptäcka påhittade ­nyheter.

Källa: tu.se (mediernas branschorganisation)

4 SKÄL TILL ATT VI DELAR OCH GILLAR FALSKA INLÄGG

1. Vi litar på den sida som delat inlägget från början.

2. Vi litar på de Facebookvänner som har delat eller gillat.

3. Vi tycker att budskapet låter bra, men tänker egentligen inte över vad det står.

4. Vi tror på det som sägs om det sägs av någon som kallar sig exempelvis ”professor”.

PENGAR: Vissa börjar med att samla följare till sina Facebooksidor eller Twitterkonton och drar klick till sina sajter. Det gör de, enligt ­Viralgranskaren, genom att exempelvis lägga ut små historier och enkla tester, som ”kan du se giraffen i bilden”. Inläggen sprids och skapar engagemang kring sidan och sajten. ­Sidorna får tusentals följare och säljs till företag och organisationer som vill nå ut.

PÅVERKAN: Det finns krafter som vill påverka samhället och politiken, personer eller ­organisationer med en tydlig agenda att påverka debatten. De vrider fakta och skapa opinion. Granskning Sverige är ett extremt exempel där detta satts i system.

PRAT: Vanligt folk sprider felaktigheter. ­Människor pratar. Någon är arg på en person och vill sätta dit den och någon annan vill ­retas. När deras skitsnack sprids på Facebook, kan det uppfattas som sant.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!