I dag finns så kallade miljözoner i åtta av landets kommuner med störst problem med luftföroreningar i innerstadsmiljö. Lastbilar och bussar som inte lever upp till utsläppskraven får inte trafikera zonerna.
Men också personbilar och andra lätta transportfordon släpper ut stora mängder kvävedioxider och river upp partiklar ur vägbanorna. Trafiken är den främsta orsaken till att luften i delar av innerstäderna har svårt att klara de nationella miljökvalitetsnormerna och EU:s gränsvärden. Därför föreslår Transportstyrelsen, som utrett frågan på uppdrag av regeringen, kommunala miljözoner även för bilar.
Kvävedioxider och partiklar kan orsaka lung- och hjärtsjukdomar och bidrar till försurning och övergödning av mark och vatten. I Sörmlands hårdast trafikerade stadskärnor är problemet mindre omfattande än i storstäderna. Men höga halter av både kvävedioxider och partiklar har uppmätts på vissa gator särskilt i Nyköping och Eskilstuna.
Enligt en kartläggning av Östra Sveriges luftvårdsförbund klarar länets kommuner dygnsmedelvärdet för den nationella miljökvalitetsnormen. Däremot har årsmedelvärdet för partiklar överskridits på ett antal platser i Nyköping, Eskilstuna och Strängnäs, enligt mätningarna.
De som risar förslaget om miljözoner för bilar – till exempel Motormännen – ställer den samhällsekonomiska vinsten mot de kostnader som zonerna skulle medföra för hushåll som kan tvingas att investera i nya, renare bilar. De som rosar förslaget – till exempel Naturvårdsverket – betraktar miljözonerna som ett viktigt verktyg för friskare städer.
Kommunerna i Sörmland har ännu inte haft anledning föra upp Transportstyrelsens förslag på agendan.
– Vi har inte riktigt diskuterat det. Vi har jobbat med p-zoner och parkeringstal för att försöka minska biltrafiken i centrum, så långt har vi kommit. Med bygget av nya Resecentrum ska vi försöka att hålla nere biltrafiken. Vi får antagligen titta på Transportstyrelsens förslag efter sommaren, säger Katarina Bergkvist, strategichef vid Nyköpings kommun.
I Nyköping kokar problemet med utsläpp och buller i huvudsak ner till några av de centrala huvudvägarna, där trafikvolymerna är alltför höga. I kommunens transportstrategi ligger bilismen sist i kön för de trafikslag som ska styra stadsplaneringen fram till 2030. Strategin handlar mycket om att arbeta med beteendeförändringar, för att få fler Nyköpingsbor att gå, cykla och åka kollektivt.
Också i länets mest trafiktäta stad Eskilstuna läggs stor kraft på sådan mobilty management. Parallellt pågår ett intensivt arbete för att leda trafiken runt och bort från centrumkärnan.
– Vi har vissa gator i centrum där det passerar 18 000 bilar per dygn. Där måste vi titta på olika lösningar. Vi har precis beställt en trafiksimulering som ska kunna visa hur vi kan leda runt trafiken, till exempel genom att öppna vissa nu stängda gator, skylta om och skapa avsmalningar för att styra om trafiken, säger Sarita Hotti, ordförande (S) i stadsbyggnadsnämnden.
Inte heller i Katrineholm är frågan om miljözoner het.
– Tidigare kan det ha funnits behov av en sådan åtgärd, men nu har vi fått bort en stor del av genomfartstrafiken och bygger om för att få ner hastigheterna. Dessutom kan det vara trixigt att reglera och kontrollera miljözoner, menar den kommunala miljöenhetschefen Eva Frykman.
Transportstyrelsens förslag kan enligt optimisterna bidra också till att skynda på omställningen till en fossilfri fordonsflotta. I Sörmland kommer en fjärdedel av växthusgasutsläppen från transportsektorn. Personbilstrafikens står för hälften av trafikens cirka 2,5 miljoner ton koldioxid per år.
I Eskilstuna tas snart nästa steg för fler fossilfria alternativ inom kollektivtrafiken.
– Vi har två elbussar i trafik nu och får tio till under våren, säger Sarita Hotti.