– Vi upplever ett oerhört hårt tryck just nu. Men kommer en ny patient måste vi ta emot den. Lyckligtvis har vi inte hamnat i en sådan situation där vi tvingats säga nej.
Det säger Susanne Andersson, chefsöverläkare på Regionsjukhuset Karsudden i Katrineholm.
Sjukhuset är landets största enhet för rättspsykiatrisk vård. Här finns i nuläget 120 patienter, de flesta inom slutenvården.
Många är dömda för grova brott, och bland patienterna finns några av landets mest sjuka och farligaste personer.
Under flera år har antalet personer som dömts till rättspsykiatrisk vård minskat. Men nu tycks pendeln svänga. I fjol dömdes det högsta antalet personer under 2010-talet till vård med utskrivningsprövning: 219. De utgör nästan 75 procent av de totalt 293 personer som dömdes till rättspsykiatrisk vård.
Med utskrivningsprövning menas att alla beslut om permissioner, frigångar och utskrivningar ligger hos förvaltningsdomstol, inte hos sjukhusets läkare. Särskilt är det samhällsriskerna som då vägs in.
– Döms det ett 20-tal fler personer än normalt blir det genast svårt att hitta plats, säger Karsuddens verksamhetschef Jörgen Bragner.
För samtidigt som rättspsykiatrin får fler personer att vårda är omsättningen av patienter relativt långsam. På Karsudden är medelvårdtiden drygt fem år.
– Men vi har många som varit här ännu längre. Den rättspsykiatriska vården måste få ta tid. Men det är inte tiden som är den avgörande faktorn vid utskrivning. Risken för återfall är svår att bedöma, säger Bragner.
På Karsudden finns totalt 127 vårdplatser. Fler patienter än de som nu vårdas bör inte tas emot.
Framför allt är det från sjukhusets största uppdragsgivare, region Stockholm, som trycket ökar. Men också de sörmländska patienterna har blivit fler.
Landstinget Sörmland betalar för 36 platser på sjukhuset. Normalt brukar inte alla utnyttjas men under 2016 gick de åt. Mot slutet av fjolåret fanns 40 sörmländska patienter på Karsudden. Just nu finns där 43.
När en person döms för brott till fängelse är det staten som står för kostnaden. Den rättspsykiatriska vården betalas dock av landstingen. När domstolarna avkunnar fler domar om rättspsykiatrisk vård, försvårar det landstingens möjlighet att beräkna och planera sina vårdkostnader. Särskilt för små landsting kan det bli kännbart.
I fjol betalade landstinget Sörmland 78,9 miljoner kronor för sina patienter på Karsudden. Skulle den nuvarande beläggningen hålla i sig året ut, kan det innebära en merkostnad utöver de fasta platserna på omkring 16 miljoner. Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Fredrik Lundgren (L) har inte funderat närmare över det.
– För å andra sidan har vi fler patienter från andra landsting. Exakt hur det faller ut vet jag inte, men jag tror att våra kostnader och de ökade intäkterna balanserar varandra mer än väl.
Lundgrens politiska motsvarighet i Gotlands landsting, Stefaan De Maecker (MP), är desto mer bekymrad. Gotland placerar sina patienter på Karsudden och har sett kostnaderna öka kraftigt över tid. De Maecker tycker att staten borde stå för kostnaden för rättspsykiatrin.
– Det är det regelverket vi har, det är så det är beslutat. Jag ser ingen anledning att ändra på det, invänder Lundgren.
Det finns ingen given förklaring till varför de rättspsykiatriska domarna har blivit fler.
– Något har hänt i domstolarnas bedömningar. Vi bevakar det men kan inte påverka det, bara se till att vi håller en hög kvalitet på vården, säger Fredrik Lundgren.