De varmare vårarna och vintrarna får konsekvenser ur flera perspektiv, bland annat ur dricksvattensperspektiv. Även om det har varit väldigt lite nederbörd under 2016 i Sörmland, och de grundvattenproblem som det medför, så är tendensen över tid snarare det motsatta. I Sverige som helhet har det under de senaste 25 åren regnat allt mer och detta i samband med varmare vintrar har lett till att vårt vatten har blivit allt brunare.
– Vattnets brunhet kommer från humusämnen som i huvudsak härstammar från nedbrytningen av döda växt- och djurdelar. Mikroorganismer trivs väldigt bra i brunt vatten, säger Gesa Weyhenmeyer professor i limnologi, läran om söttvatten, vid Uppsala universitet.
Något som innebär problem för de kommuner och fastighetsägare som tar sitt dricksvatten direkt från sjöar. Då behövs nämligen ett extra kloreringssteg för att rena vattnet.
– Det återstående humus och tillsatt klor kan dock tyvärr reagera och bilda klororganiska föreningar med mycket otrevlig doft även vid extremt låga halter. Dessutom kan de föreningar vara cancerframkallande, så det här kan vara ett problem, säger Gesa Weyhenmeyer.
I Nyköping pumpas mycket av dricksvattnet från Yngaren ner vid Högåsen och ombildas till grundvatten, så här ser processen lite annorlunda ut.
Men det är inte bara dricksvattnet som påverkas. När medeltemperaturen ökar påverkar det även islossningen i de svenska sjöarna.
– Går vi tillbaka till 1800-talet är islossningen betydligt tidigare nu, säger Gesa Weyhenmeyer.
När medeltemperaturen stiger får det olika konsekvenser i olika delar av Sverige
– Ökar medeltemperaturen med en halv grad över hela Sverige, från ett år till ett annat, så kommer islossningen att inträffa ungefär tio dagar tidigare i södra Sverige, säger Gesa Weyhenmeyer.
I norr blir det mindre påverka. Eftersom Södermanland ligger ungefär mitt i landet kommer påverkan här att slå hårdare än i norr. Och livet i vattnet är kopplat till islossning.
– Allt liv är beroende av ljus. När isen försvinner ökar ljusmängden och livet kommer i gång. Först kommer växtplankton, sedan djurplankton som äter upp växtplanktonen och sedan börjar småfiskarna äta djurplanktonen. säger Gesa Weyhenmeyer.
När isen släpper allt tidigare för varje år förskjuts därför tidsföljden för hela näringskedjan. Det här kan ställa till det för vissa fiskararter i våra Sörmländska sjöar, även om vissa kan gynnas av det varmare klimatet.
– Tyvärr är det så att visa fiskar har en ganska lång reproduktionstid. Drar hela näringskedjan i gång tidigare hänger fisken inte alltid med och får då svårt att hitta föda, säger Gesa Weyhenmeyer.
Gesa Weyhenmeyer tycker ändå att det är vanskligt att generalisera.
– Det har påvisat att fiskarna påverkas och problematiseras runt det men det ser olika ut i olika vattensystem, säger hon.
En kanske lite oväntad effekt av den allt tidigare islossningen handlar om gasutsläpp från sjöarna.
– Sjöar och vattendrag gasar ut koldioxid och metangas i ganska stora mängder. Isen fungerar som ett lock. Vi vet faktiskt inte vad det innebär när locket ligger på allt kortare tid men faktum är att det är ungefär samma mängd som gasas ut från sjöar och vattendrag som oceanerna sedan kan ta upp på ett år, säger Gesa Weyhenmeyer.
Men det faktum att sjöar släpper ut växthusgaser, som de stora salta oceanerna sedan suger upp, är inget mot vad människan framkallar.
– Sjöar och vattendrags utsläpp under ett år motsvarar ungefär en fjärdedel av den fossila förbränningen som vi människor skapar med transporter och liknande, säger Gesa Weyhenmeyer.