Kommunens lägesbeskrivning av Brandkärr har rört upp åsikter och tankar. I en serie på fyra delar lyfter SN nu den öppna droghandeln, språket hos barn, "samhället i samhället" och trångboddheten. I den här, första delen, intervjuas en ung politiker som kom till Sverige för bara sex år sedan. Här är hennes syn på Brandkärr.
Sahro Hashi är politiker. Efter förra valet blev hon medlem i Socialdemokraterna och efter ett år valde hon att engagera sig i SSU. I höstens val står hon på artonde plats på listan till Nyköpings kommunfullmäktige. I dag har Socialdemokraterna 22 mandat, så med dagens politiska läge skulle hon kvala in i kommunens högsta beslutande organ.
När hon träffar SN en varm dag i juli är det dock inte politik som står på agendan. Det är hennes område – det är Brandkärr. Ett problemområde, om du frågar vissa. En plats med utmaningar, om du frågar andra. För Sahro Hashi och ungefär 4500 andra är Brandkärr "hemma".
Hon är mån om att lyfta det som är bra med området och delade nyligen, på sin väl uppdaterade Facebooksida, en film från skogen vid Hållet. Hon skrev:
"Det bästa med att bo i #Brandkärr är att mycket natur ligger omkring Brandkärr. Löpträning, joggning, skogspromenader, grillställen, hänga med familj/vänner i naturen eller bara få vara själv som jag ofta gör".
Sahro Hashi vill ge området upprättelse:
– Det är ofta en dålig bild av Brandkärr som tas upp i medierna. När en individ begår ett brott står det Brandkärr i rubriken, säger hon, och konstaterar att samma sak inte alltid sker när det gäller andra områden, framförallt inte Rosenkälla, Brandholmen eller Malmbryggshage.
Hon fortsätter:
– Det är inte rättvist mot Brandkärrsborna. De upplever det inte så.
Den som googlar kan snabbt få upp länkar till explosionen 2015 (två personer dog i en lägenhet sedan en hemmagjord bomb av misstag detonerade), en frågeställning om huruvida det är "läskigt" att bo i Brandkärr (nej, enligt artikeln) och en artikel med rubriken "Radikalisering i Nyköping". Den sistnämnda artikeln kommer från SN och handlar om den rapport som släpptes tidigare i år, där kommunens utredare slår fast att området bland annat är "allt mer slutet och att allt färre polisanmälningar finns" (den kommentaren gäller droger).
Det mesta i presentationen stämmer, som att det finns småflickor i slöja. Men vi måste få veta varför. Man kan inte bara säga: Brandkärr är radikaliserat för att tjejer har slöja.
Sahro Hashi kommenterar kommunens lägesbeskrivning:
– Det är ju personer som jobbar i kommunen som har gjort den, som jag har förtroende för. Men vad är verklighetsbilden? Det mesta i presentationen stämmer, som att det finns småflickor i slöja. Men vi måste få veta varför. Man kan inte bara säga: Brandkärr är radikaliserat för att tjejer har slöja.
Och vad är egentligen radikalisering, funderar hon:
– Det är ett hemskt ord, tycker jag. Även högerextremister, ungdomar i NMR, är radikaliserade. IS-anhängare, som är hjärntvättade, är det. Men det där finns inte Brandkärr. De är inte välkomna till Brandkärr.
Brandkärr är på väg att bli ett samhälle samhället, står det i rapporten. Där nämns somalisk kultur och somaliska regler, moskéer och koranskolor. Det står att religionen har fått ett starkt fäste. Sahro Hashi vill nyansera bilden:
– Det är inte Tensta eller Rinkeby, slår hon fast, och förklarar:
– Att somalisk kultur syns mer, det är inget konstigt. Det bor många från Somalia i Brandkärr. Det kan se ut som om man bråkar, man använder kanske händerna mer när man pratar, som i i Italien. Det är andra kryddor som luktar, kanske.
Somaliska regler – det finns inget som heter så, säger Sahro Hashi. Det handlar om religion i så fall, om islam. Inte om Somalia.
– Det finns svenska tjejer i Brandkärr som bär slöja. Det är många somalier som inte bär slöja i Nyköping.
Månggifte förekommer, står det i rapporten. Sahro Hashi bekräftar det.
– En man kommer kanske hit och är gift med två eller tre kvinnor. Här får han veta att han bara ska vara gift med en.
För henne är det enkelt: Då är det så. Svenska lagar och regler ska följas.
– Och islam säger: Du ska anpassa dig till de lagar och regler som finns. Vi bor i ett fantastiskt land där en av grundlagarna är religionsfrihet.
Saharo Hashi själv kom till Sverige för sex år sedan, från Somalia. Hennes svenska flyter och hon jobbar som personlig assistent vid kommunen. På midsommarafton valde hon själv att ta av sig sin slöja – på heltid. Hon känner inte att hon behöver förklara varför, inte för någon, och hon vill inte höra kommentarer som "äntligen" och "du är modig".
För henne känns det helt enkelt rätt. Det var lite ovant i början, när händerna sträckte sig efter tyget i garderoben, men inga problem:
– I min familj respekterar föräldrarna min integritet och min fria vilja.
Själv mötte hon ganska nyligen en man - en främling - som var kritisk till hennes val:
– Jag var en duktig tjej förut, men nu är jag inte det längre, menade han.
En man ska inte säga till en kvinna år 2018 hur en kvinna ska vara.
Hon tar upp de "moralpoliser" som nämns i rapporten, där det även står att kvinnor och flickor är särskilt utsatta. De är ett riktigt samhällsproblem eftersom de begränsar kvinnors frihet.
– Det kan vara män eller kvinnor eller till och med små barn. "Jag ska berätta för din mamma", kan de säga om någon annan till exempel tar av sig sin slöja.
Visst finns det barn som väljer att ha slöja för att deras mammor har det, något som har angetts som en förklaring, men Sahro Hashi säger att vissa faktiskt blir tvingade.
– Det är trist att en mamma ska tvinga sin lilla flicka. Barn är barn, låt dem vara barn! De vet ingenting om religion.
Hon trycker på det viktiga i att kämpa mot förtrycket, speciellt det som kvinnor utsätts för. Sahro Hashi är starkt kritisk till att vissa tar sig rätten att bestämma hur andra ska klä sig. Någon kan säga att en kvinna har för lite kläder på sig – en annan kan tycka att hon visar för mycket hud. Hennes åsikt är enkel och solklar: Kvinnans kläder är hennes eget val.
– En man ska inte säga till en kvinna år 2018 hur en kvinna ska vara.