Gnestabon och statsvetaren Gissur Erlingsson är inte förvånad över att skola och omsorg toppar SN:s enkät.
– Överlägsenheten för de frågorna är helt i linje med hur det brukar se ut. Kanske något överraskande att frågor om ”Trygghet, lag och ordning” och ”integration” hamnar lågt. Frågorna har snabbt seglat högt upp nationellt, menar Erlingsson, som är biträdande professor på Linköpings universitet.
Han tror dock att det finns en naturlig förklaring:
– Samtidigt är Gnesta en kommun som i en rad avseenden, åtminstone i förhållande till andra platser, inte riktigt har de politiska problem som brukar knytas till de frågorna. Dessutom faller dessa frågor inte klockrent in inom kommunens rådighet, så inte heller det överraskar.
Gissur Erlingsson är också noga med att påpeka att det är vanskligt att dra för stora växlar på en sådan här enkät, eftersom urvalet kan vara skevt av flera anledningar.
Forskning visar dessutom att omkring 70 procent av väljarna röstar på samma parti i kommun- och riksdagsval, och att det oftast är riksdagsrösten som styr, enligt Erlingsson.
– Men ibland lyckas partier genomföra genuint lokala kampanjer, ofta handlar det då om att kapitalisera på en opinion kring någon lokalt kontroversiell fråga – en skolnedläggning, ett infrastrukturprojekt, eller att det varit en lokal korruptionsskandal eller liknande.
Att 58 procent svarade att de ännu inte bestämt sig för ett parti beskriver Erlingsson som en hög, men inte uppseendeväckande hög, siffra.
– Förr, säg på 1960-talet, var partiidentifikationen enormt stark. Då skulle vi kanske fått en siffra på 10-20 procent. Men forskningen säger oss att under 2000-talet, så har det kommit att i regel blir drygt hälften som uppger att de bestämmer sig först under valrörelsen.