Inte nog att han regerar, styr och dominerar vår försvarslinje på ett alldeles utmärkt sätt, alltså genom att hålla nollan. Nu ledde han också styrkorna framåt. På ett bättre sätt kan knappast en lagkapten agera. Granqvist är ovärderlig för det svenska laget.
Mitt drömscenario innan var en svensk 2–0-seger. Nu blev det hälften men jag är väldigt glad ändå. Det svenska hoppet om avancemang är därmed fortfarande lika stort som innan premiärmatchen. Måste också påpeka att jag tycker att segern var helt rättvis. Sverige skapade betydligt fler heta chanser än våra motståndare.
Emil Forsberg fortsätter dock att vara i bedrövlig osynk med boll och fot. Det blir ingenting spetsigt och farligt alls från den spelaren som skulle vara vår bäste anfallskreatör. Så som Forsberg agerar nu tycker jag att han inte ska spela. Börja med Jimmy Durmaz i stället mot Tyskland. Nu skulle jag dock bli förvånad om det blir så, kontinuitet är en av Janne Anderssons hörnpelare.
Jag konstaterade också i min inför-krönika att vi skulle få svårt att göra mål eller framför allt att våra offensiva pjäser skulle få svårt att göra det. Jag påpekade dock att Marcus Berg ändå visat lite känsla för målet inne i straffområdet. Och nog tusan var han på plats alltid när det luktade målchanser. Men att inte få in friläget från några meter var svagt. Bergs VM-premiär ger dock en hel del hopp för det som väntar, närmast på midsommardagen då nollpoängaren (!) Tyskland, de regerande världsmästarna, väntar.
Att Viktor Nilsson Lindelöf inte kunde spela betydde egentligen ingenting för den svenska försvarskvaliteten. Pontus Jansson visade att han inte var någon försvagning. Det ojades lite innan avspark om att vi inte skulle ha farten i mittförsvaret. Några sådana problem syntes inte alls.
Bra insatser också av Albin Ekdal och Viktor Claesson, den sistnämna är en riktig krigare som ofta var med där det hände. Och dessutom nu fick oss att se hur det omtalade VAR fungerar.
Men ett litet varningens finger måste jag ändå utfärda. Det här sydkoreanska laget var svagt. De hade fasligt svårt att få undan andrabollar i sitt eget försvarsområde. De spreds åt alla håll. Sverige kunde många gånger stjäla tillbaka bollen och få väldigt fina slaglägen. Det var minst sagt virrigt.
I första halvlek backade laget också hem fasligt djupt ner på egen planhalva i utgångsläget. Det var just dessa löpgator framåt som Kapten Granqvist utnyttjade då. Även det skapade stor oreda. I andra halvlek startade koreanerna sitt försvar högre upp och då hade vi genast svårt att spela oss fram längs marken.