Techno frustar och stampar otåligt. Galopprundorna, i den numera ganska blöta snön, har inte tröttat ut den temperamentsfulla fuxen alls. Ändå har han fått springa förbi SN:s Magnus Grimstedt ett antal gånger så att denne kunnat samla på sig tillräckligt mycket bild och filmmaterial.
När snön började falla i slutet av förrförra veckan kunde fälttävlansparet vid Lövsunds sätteri lägga in sådana här pass för alla hästar. Men bara när snön fortfarande var djup och ganska fluffig.
– Så länge det är lagom mängd och underlaget är bra så är snön perfekt att jobba i. I dag (tisdag förra veckan, red. anm.) är det kanske lite tungt, så jag kan inte göra några snabbjobb, men kantra går alltid bra, säger Anna.
Bara ett kort pass måste bygga massor av kondition och muskler?
– Ja, därför måste man anpassa träningen. Man vet ju själv hur jobbigt det är att pulsa i snön. Man blir svett och flåsig ganska snabbt, men galoppen är mer skonsam än traven.
Och det är just galoppen Anna brukar ligga lite efter med om man jämför med andra ekipage längre ned i Europa. De ska ändå tillryggalägga ganska långa sträckor i terrängen och det sker i en lagom tempofylld galopp.
– Ifjol gjorde vi en tidig tävlingsstart i Portugal och då fick vi sköta allt galopparbete innan inomhus. Det var första gången jag gjorde enligt det systemet och det var givande också, men inget slår att träna utomhus, säger hon.
I ridhuset består galoppträningen av intervallpass på tre minuter i taget där farten ligger på runt 400 meter per minut. Lite långsammare än banhoppningstempo, och så rider man runt, runt.
– Och så kortar jag upp mitt läder så jag står som en jockey så efter några hästar så är det bra träning för mig också, säger Anna och skrattar.
Formen måste trimmas. Om knappt 50 dagar är det fälttävlanspremiär för Techno och Fly Away och om tre månader, närmare bestämt den 1 maj, startar Badminton.
Det pirrar till i magen när jag tänker på det
En tävling som i år firar 70 års jubileum och som kanske kan jämföras med tennisens Wimbledon. Tävlingen lockar en kvarts miljon åskådare och vad gäller att dra in pengar så slås den enbart av bilsporttävlingen The Indy 500.
Men säsongen startar alltså i Luhmühlen i slutet av mars och efter den trestjärniga tävlingen åker fälttävlansduon vidare till Strzegom i Polen för en kort fyrstjärnig för att sedan vila i ett par veckor innan Badminton.
– Det pirrar till i magen när jag tänker på det, säger Anna och spricker upp i ett leende.
– Det var skönt att vara där förra året i varje fall och se vad som väntar. Jag ber för att det ska bli lika bra väder nu som då. Är det varmt och torrt så blir hindren inte så höga... man sjunker ju ned ganska mycket i leran annars.
Varför gör man det här?
– Man kan inte få en större utmaning och jag vet inte när jag har chans att rida det igen. Nu har jag en häst som jag vet klarar det.
I fjol var det en ganska lätt bana i parken runt Badminton House. 44 ekipage av 77 gick runt terrängbanan felfritt. Anmärkningsvärt var att det var tre kvinnliga ryttare bland de fyra bästa.
– Det går i vågor det där. När banan varit för extrem tonar man ned den till nästa gång så nu får vi se vilken typ av bana det blir i år. Kommer den vässas till i år eftersom den fick kritik att vara för snäll förra året, eller? Jag tror det.
Om du skulle jämföra Badminton med något du har gjort?
– Jag har inte gjort något så här stort tidigare. Visst Luhmühlen är femstjärnig den också, men det här är en halv stjärna mer nästan. Det är jättestora hinder, det är tekniskt svårt hela tiden. Placeringen av hur hindren står till markförhållandena och så är det kuperat. Det krävs att Fly Away är i bra kondition så att han klarar det och är sund efteråt och att jag har sinnesnärvaro. Sen måste vi träna vanlig precision i dressyr och hoppning också. Men terrängen är så klart den tuffa utmaningen både för honom och mig. Jag måste hålla mina nerver i styr.
Men det blir ingen tävling i USA (Anna blev inbjuden som en av 40 ryttare till en prestigefylld 50 000 dollars tävling)?
– Nej, vi skulle ha fått betala resan själv och när vi räknade ihop det hela skulle det gå på 25 000 kronor. Det hade varit en rolig grej men jag vill inte lägga så mycket pengar på mitt eget tävlande.