Den statliga utredningen, "Organdonation – en livsviktig verksamhet" från 2015, visade att 85 procent av svenskarna är positivt inställda till att donera sina organ efter sin död, men bara 16 procent har aktivt skrivit in sig i Socialstyrelsens donationsregister.
Enligt intresseföreningen Mer organdonation (MOD) dör en person i veckan i väntan på organ.
Marina Lundh är sjuksköterska på Mälarsjukhusets transplantationsmottagning: Hon betonar vikten av att ta ställning till donation.
‒Om du kommer in medvetslös till ett sjukhus så är det viktigt att du redan tagit ställning till vad som ska hända med dina organ om du dör. Det har jättestor betydelse och det underlättar för anhöriga och sjukvårdspersonalen.
Avlidna donatorer bidrar med den största delen organ som transplanteras. Ulla Evensson i Mariefred lever dock med en av makens njurar i kroppen.
‒Att jag var njursjuk upptäcktes på min 20-årsdag 1985. Jag klarade mig ganska bra i många år men 2006 var jag tvungen att börja med dialys, och 2008 blev jag transplanterad, berättar hon.
Enligt Ulla saknar inte maken den donerade njuren.
‒Nej! Han fick börja äta blodtryckssänkande medicin i profylaktiskt (förebyggande) syfte efter donationen. Men donatorerna är ofta väldigt friska, de kontrolleras grundligt och får fria hälsokontroller, säger hon.
Vad behöver du tänka på som transplanterad?
‒Jag mår väldigt mycket bättre i dag än innan transplantationen men jag måste äta medicin livet ut för att njuren inte ska stötas bort. Utöver det försöker jag leva och äta nyttigt. Får jag skicka med något så är det att fler borde göra sin vilja känd och att man regelbundet kollar sitt blodtryck.
Marina Lundh på transplantationsmottagningen berättar att det varit stiltje på donatorer ett tag.
‒I dag väntar cirka tio personer i Sörmland på en njure från en avliden person. Och operationen gör enorm skillnad. Många känner redan på operationsbordet att de fått ett helt nytt liv.
Det händer att folk hör av sig och vill donera en njure, utan anknytning till någon som behöver den.
‒Det är fantastiskt! Potentiella donatorer remitteras till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Utredningen där är omfattande och omfattar både den fysiska och psykiska statusen. Och donatorn klarar sig bra med en njure. Man blir sjukskriven några månader och alla följs upp, antingen i Eskilstuna eller i Nyköping.
I januari 2017 var 1, 5 miljoner personer registrerade i donationsregistret. Av dessa var 70 procent positiva (med eller utan restriktioner) till donation och 30 procent negativa.