Naturvårdsverket satsar stora pengar på att få fler markägare att anlägga våtmarker för att möta klimatförändringarnas påverkan på grundvattennivåerna. Historiskt sett har det funnits fler våtmarker i Sverige, men många har dikats bort i takt med att lantbruket växt fram.
Det finns dock många andra vinster med att anlägga en våtmark, och i fallet Ånhammar handlar det främst om att gynna den biologiska mångfalden, enligt länsstyrelsen som bekostar investeringen. Våtmarken bidrar även till att rena övergött vatten från fosfor och kväve.
‒Övergött vatten som rinner rakt ut i Östersjön bidrar negativt till algblomning till exempel. Våtmarkers renande effekt är då en positiv åtgärd i sammanhanget, säger Martin Tärning, våtmarkshandläggare på länsstyrelsen i Sörmland.
Bo Lemar på Ånhammars säteri, som har ansökt om stöd för en ny våtmark, berättar om andra positiva effekter.
‒Det kommer bli jättevackert på mark som i dag är ganska värdelös. Det är för blött för att korna ska kunna beta ordentligt. Jag ser det som kulturvård, och det gynnar den biologiska mångfalden också, säger han.
I praktiken handlar det om att bygga en vall längs området, samt att anlägga anordningar för att kunna reglera vattennivån. Resultatet blir ett vattendrag med ett djup på som mest 0,8 meter.
I utkanten av området kommer en utkiksplats att märkas ut, och två öar ska anläggas för att locka fåglar till våtmarken.
Enligt Bo Lemar har berörda grannar hittills varit positiva till idén. Han hoppas få tillstånd och börja anlägga våtmarken till hösten, men exakt när man kan börja gräva beror lite på hur vattennivåerna ser ut efter sommaren.
Räknar ni med att gå runt ekonomiskt?
‒Det ska inte bli en kostnad för oss, men vi kommer inte tjäna några stora pengar på det heller. Det handlar mer om att göra något bra med marken och att skapa en vackrare landskapsbild, säger Bo Lemar.