– Precisionen är det svåra, att ta hindren på ett korrekt sett och att sedan behålla precisionen fast det går fort, säger Idamarie.
Lusitanovalacken vill verkligen iväg mellan hindren också och verkar ta sats vare gång.
– Det gäller att hålla honom lite lagom het. Han måste vänta på mig till exempel när jag öppnar grinden. Han är gärna lite snabb och tycker att jag skulle vara det också, säger Idamarie med ett skratt.
1994 började man tävla i working equitation och 2011 blev sporten en gren i den svenska ridsportfamiljen, sedan dess har den ökat i popularitet.
– Ifjol tror jag vi gick om fälttävlan i antalet starter, säger Åsa Kempe i Smedstorps RS som i helgen anordnade en nationell tävling.
Hon har själv hållit på i några år och tycker det är ett bra komplement till den vanliga banhoppningen.
– Det är superkul. Jag har en lite större häst och han älskar hoppning men det här tycker han är nästan lika roligt. Hästarna tycker det är ganska skönt. När de ser tunnorna vet de vad de ska göra. De får en jobbig uppgift men känner igen det.
– Det roligaste när man är så här ute på en tävling är att man har klasser från den allra lättaste nivån till den svåraste. Det finns heller ingen uppdelning mellan ponny och häst eller junior och senior.
I Sverige tävlar man bara i tre moment, ute i Europa är det fyra.
– Vi har inte delen där man ska valla djur. Så när vi tävlar internationellt kommer vi alltid lite efter.
Första SM:et avgjordes förra året och det var just Idamarie från Strängnäsbygdens RF som tog hem det med sin skimmeln. Det finns ännu få ekipage som tävlar i den svåraste klassen, där man hela tiden ska rida med en hand.
– Det var inte hundra procentigt perfekt, det går alltid att göra förbättringar. Efter fållan i tekniken så blev piruetten inför nästa varv inte så bra, säger hon kritiskt medan Hoxi står och tuggar på bettet.
Att hon skulle ta hem helgens svåra klass var dock ingen överraskning.
Idamarie har hållit på fyra år och kommer från dressyrdelen inom ridsport. Hon tävlar Hoxi i medelsvåra klasser.
– Att ha en bra grunddressyr behöver man i den här grenen.
Hon tävlar i landslaget och i slutet av maj är det dags för ett meeting i München. VM avgörs i Frankrike i slutet av juli.
Idamarie berättar att de stora nationerna inom sporten är södra delen av Europa.
– Portugal, Italien och Frankrike, men sist var det Tyskland som vann VM.
En tävling startar med ett dressyrmoment i kür där man enligt reglerna ska göra vissa saker i en viss ordning, sedan är det dags teknikdelen. Det ska först genomföras precist och korrekt, sedan på tid.
– Först är det grundomgången om man pratar om banhoppning, sedan omhoppningsrundan. Då ska det gå fort. Men gör man något fel får man tio sekunders tillägg, säger Åsa.
Det finns även ett "vanligt" hinder på banan, men det är det enda. Hindren består annars av tunnor, en kopparkaffepanna, en träbro, ett rep som ska föreställa en grind och så en träinbyggd cirkel där ekipagen ska galoppera runt.
Kan man gå upp i klasserna snabbt?
– Det beror på. Har man ridit mycket dressyr innan och har en häst som är bärig och går i god form då är det klart att det underlättar. Då kan det gå snabbt.
Åsa påpekar att det är viktigt att man tar hjälp av en instruktör när man startar.
– En person som kan visa hur man ska ta hindren och lära ut det till sin häst. För börjar man göra fel så är det svårare att lära om.