"Vi måste träna hästen att förstå att vi människor är lite ömtåligare än dem" säger William Nilson Fryer och sätter på grimman på sitt sto Maud.
Tiden som delfintränare på Kolmården ändrade hans sätt att se på träning med djur.
– Det har gjort mig till en bättre hästtränare – faktiskt. Delfiner kan man inte tvinga att göra något. När inte de vill vara med, så simmar de bara iväg.
William Nilson Fryer säger att han vill att hans häst ska vara som en hund humörmässigt.
– Jag vill ha samma attityd hos hästarna som en hund som springer efter en boll. Det är väl ingen som vill ha en ledsen och trött hund. De ska vara glada, pigga och vifta på svansen. Så vill jag att min tävlingshäst ska vara, glad på livet.
I dessa tider när det pratas mycket om hästhållning och vad som sker bakom alla ryttares stängda ridhus tycker William att det är än viktigare att rannsaka sig själv. Han och sambon Anna Freskgård åker land och rike runt och letar efter bra unghästar att ta sig an men det blir allt svårare.
– Det är många hästar som är slitna trots att de är unga. Det är många som ridit för mycket på dem. De har gått för många mil på fel sätt.
Vad beror det på?
– Jag tror att det är lite duktig-flicka-syndrom i Sverige. Alla ska rida sina hästar varje dag och det blir för mycket av det goda. Jag tror att många har fått för sig att hästar måste röra på sig hela tiden. Det är en gammal devis som blivit en regel. Det är klart att hästar måste röra på sig men de måste få vila och återhämta sig också.
Det som många tror är vila, är det inte heller.
– Som att rida ut i skogen, med en ryttare på ryggen som kanske inte rider så balanserat, det är lika mycket träning det också.
Han köpte för ett styvt år sedan stoet Maud, sex år.
– Jag visste att det var ett litet projekt. Det var en häst med fina kvalitéer men inte riktigt där mentalt. Hon trivdes inte med sin människa. Hon körde skiten ur den personen, styrde och ställde och var rätt farlig faktiskt. Och jag har väldigt mycket respekt för henne fortfarande. Hon har kvar allt i minnet och som ett bagage. Jag måste respektera hennes gränser, går jag över hennes förtroendekaptitalgräns då har jag sumpat det.
Hur vanligt är det här problemet?
– Vanligt. Folk kommer till oss med slitna hästar och de förstår inte att de är slitna. De är mentalt trötta, slitna i kroppen, stela i lederna. De har gått länge med en inneboende stress och de har byggt upp en mur för att skydda sig mot den. Tills slut går de in i väggen och en häst som inte klarar av stressen försöker till en början springa ifrån problemet sedan börjar den försvara sig.
Hästarna han ser har utvecklat protest- och försvarsbeteenden, extrema flyktbeteenden eller aggressiva beteenden.
– Hela spektrum av det man inte vill se i en häst. Om man inte tillgodoser en hästs naturliga behov så utvecklar de stress som utvecklar inkorrekta beteenden.
William Nilson Fryer och hans sexåring Maud. "En häst som vuxit upp i en sund flock, med olika generationer i flocken, är mycket lättare att träna eftersom "gammelgäddorna" visat hur man ska bete sig. Om den däremot växer upp med enbart unghästar så lär den sig att hävda sig och kanske att bli nedtryckt" säger han.
När en person kommer till gården utanför Tystberga med en sliten häst gör William till en början en beteendeanalys.
– Har den ett flyktbeteende eller är den apatisk. Vi måste sedan försök få ryttaren eller hästägaren att inse det också. Och sedan startar det stora detektivarbetet för att se varför den har utvecklat ett visst beteende.
Har hästen ont kan man ta hjälp av specialistvård i form av en veterinär, men William säger att den fysiska smärtan enbart är småbränder att släcka, det mentala problemet finns ju kvar. Hästarna stannar på gården minst en månad och mer om det behövs tills de är helt redo, rent fysiskt och mental att gå tillbaka till sin ägare, eller kanske ibland en ny ägare.
– När man nollställt systemet så måste man få ägaren att förstå och ändra deras sätt att hantera hästen. Ingen häst eller människor mår bra av att göra samma sak varje dag. Det kan inte vara jämntjockt. Det måste vara toppar och dalar.
Sedan kan de föreslå att ryttare ska gå till en sjukgymnast eller personlig tränare för att få upp sin fysik.
– De som har blivit skrämda av sin häst måste ta tag i sina känslor. Vi har skickat många till hypnos faktiskt. Det är effektivt. Jag skulle säga att en hypnossektion på två tre timmar är lika effektivt som 20-30 KBT-timmar. Det hjälpte mig.
Det går alltså att göra förändringar och William har speciellt en hästhistoria som fått ett sagoslut.
– Joël var här i tre år, sedan blev jag sjukskriven och eftersom ägaren delvis bor i Frankrike sa jag att "det finns bara en ryttare i världen som kan rida honom, Maxime Livio". Och nu har de kvalat till OS.