"Det är inget självändamål att man ska rida en häst. Hästens välmående kommer i förstahand" säger ridskolechefen på Stjärnholm, Heléne Terning.
– Vi har en viktgräns och det är enbart för att hästarna inte ska bära mer. Vi har tittat på forskningen och det är så vi kommit fram till gränsen, säger Heléne Terning.
Viktgränsen är satt till 90 kilo vilket är baserat på en amerikansk studie som säger att en häst inte ska bära mer än 20 procent av sin vikt. Det är även den studie många förbund internationellt hänvisar till.
– Vi har haft gränsen i ett år, och det står på vår hemsida, men det är inget som vi egentligen går ut med. När vi ringer in elever så ringer vi inte in elever som väger mer.
Stjärnholms ridskola utanför Oxelösund är inte ensam i Sverige med att ha satt en viktgräns på sina ryttare.
Varje elev får nämligen, när de anmäler sig till ridskolan, uppge längd och vikt. Det finns ingen våg i stallet.
Just nu surrar det en hel del i media om ridskolor som satt viktgränser för sina elever, så mycket att Svenska ridsportförbundet häromdagen var tvungen att gå ut med en skrivelse om vad de tycker gäller:
"I ett samhälle där vi behöver röra oss mer – inte mindre – fyller ridsporten en viktig funktion för folkhälsan och för människor i alla åldrar, med olika förmågor och erfarenheter. I ridsporten ska människor vara välkomna att utvecklas tillsammans med varandra och med hästarna" säger förbundet och påpekar att även om viktgränsen enbart sätts på vuxna ryttare "så befinner sig barn och vuxna i ridsporten i samma miljöer och en sådan diskussion påverkar därför även barn".
– Det är många ridskolor som har haft en viktgräns i 15–20 år så det här är inget nytt. Jag känner att den här reaktionen kommer ganska sent egentligen. Hästarnas väl borde komma först. De kan inte bära mer än de orkar att bära, så där blir det lite bakvänt, säger Heléne Terning och berättar att det i Katrineholm, där hon jobbade tidigare, funnits en viktgräns under många år.
Är det bra att ha en viktgräns, nu när förbundet har gått ut och sagt att det är fel?
– Det handlar ju helt om hästarnas välmående. Vi har kvar vår gräns än så länge och så får vi se vad som händer. Det är inget självändamål att man ska rida en häst. Den måste orka bära också. Och om man har många tunga elever så blir det samma hästar som bär dem och det orkar de inte om man inte har en viktgräns.
Pernilla Lövström, verksamhetsansvarig på Nyköpings ridskola, säger att till dem är alla välkomna. "Vi har en bra mix av hästar" säger hon. "Vi har ännu inte tackat nej till någon."
Pernilla Lövström, verksamhetsansvarig på Nyköpings ridskola, säger att de har löst problemet utan att sätta en maxvikt.
– Vi har hästar av olika storlek. Vi har aldrig behövt tacka nej till någon elev för vi har några större viktbärande hästar. Men jag förstår att problemet uppkommit. Befolkningen blir större och större och mindre hästar är billigare för ridskolorna att köpa in. Små nätta hästar slits heller inte lika mycket som större och tyngre.
Pernilla Lövström säger att ridskolan, som även finns i Björnlunda, har fått kritik för att man inte har fler söta små ponnyer.
– Men det skulle inte fungera. Vi behöver en bra mix. Det finns små vuxna som kan rida ponnyer och det finns barn som inte kan rida ponnyer för att de är lite större och då är det vår uppgift att anpassa så att vi har hästar som klarar av det. Alla våra elever får inte rida alla våra hästar, det är så vi gör. Men det är inget som våra elever märker av utan det är logiskt.
Nyköpings ridskola, som drivs av Stall Jörgensen, anpassar ryttarens vikt till storleken på häst.
Att en ryttare som ridit länge och som kan balansera upp sin kropp sliter mindre på hästens rygg än en nybörjare, är också något som man måste ta i beaktning, enligt Pernilla Lövström.
– Så det gäller att ha olika typer av ridlektioner efter varandra. Kanske bara skritt och trav i den ena och skritt, trav och galopp i den andra. Det är därför det är viktigt att det finns ridlärare.
Hon tror dock att det kommer att bli fler och fler ridskolor som kommer att anamma viktgränserna.
– För hur ska ridskolorna överleva annars? Vi skär inte något guld i vår verksamhet. Vi får bara ökade kostnader och ska vi då köpa in större och mer viktbärande hästar så kostar det. En ponny käkar sju kilo hö per dag och en häst 15–20. Men ridpriset per lektion är lika stort oavsett vilken häst du rider.
Så Pernilla Lövström tycker frågan om viktgränser är väl värd att lyfta.
– Vi vill att våra hästar ska må bra. Vi rider för att vi älskar hästar, och då förstår jag att vissa ridskolor sätter en maxvikt. Men vissa ponnyskolor kan få det svårt, de får en minskad målgrupp som kan rida hos dem och trenden i Sverige är att barnen blir allt större. Då är frågan, är det hästarna som ska bära den tyngden eller ska vi göra något åt det?