Efter silvret i Tokyo-OS för tre år sedan var hoppet högt ställt på Josefin Olsson, 35 år, inför Paris-spelen. Eller rättare sagt Marseille där seglingarna avgjordes. Det blev till slut en 16:e plats och ett missat medaljrace.

– Jag hade ingen chans på medalj sista dagen men jag hade väldigt gärna kommit in på topp-tio. Jag är besviken över resultatet.  Jag kom inte riktigt upp i den nivå som jag ville. Men det var en tuff tävling. Det var lite för lätta vindar för min smak.

Uppförsbacken blev helt klart för brant. Efter den första dagens tre race i ILCA-klassen låg hon på 35:e plats totalt och med bottennoteringen 36 i det absolut första racet.

– Ja, det var tungt. Andra dagen var prognosen att det skulle blåsa mycket, men det kom inte in någon vind alls. Där hade jag lite svårt att växla om fort i tänket. Det var varmt på vattnet också och jag blev lite för överhettad. Jag hade gjort fel klädval, tog fel beslut där också. 

Många av racen blev uppskjutna eller inställda. 

– Vi är väl vana vid det egentligen. Under OS blev det en värmeperiod och då försvann vinden. 

Blir man inte frustrerad?

– Som seglare måste man kunna segla bra i alla vindar, men inför OS hade jag inte lika bra självförtroende i lättvinden utan vi hade jagat att bli starkare i det hårdare vindregistret. Och där var jag i mitt livs form. Men det var lite på bekostnad av lättvindsfarten och självförtroendet där. Det blev inte riktigt min vecka.

När det under en dag kom mer vind noterade faktiskt Josefin Olsson direkt en förstaplats.

– Många beslut var lite för mycket stolpe ut i år, men jag får titta tillbaka på Tokyo i stället där jag vissa dagar hade lite mer stolpe in. Och där gick det vägen.

Nu har Josefin Olsson landat i Stockholm. Hon vill inte fundera på framtiden men vet att det måste ske snart.

– Jag måste ta reda på vad jag vill göra, vad jag ska jobba med, säger hon.

Var det här ditt sista OS?

– Fyra år är lång tid och LA är långt bort så vi får se vad det blir.

För att få tillbaka suget efter seglingen kommer hon ställa upp i andra kölbåtsklasser ett tag.

– Jag vill segla bara för att det är kul. Tanken är att jobba lite vid sidan av också. Nästa sommar går EM i ILCA på Marstrand, kanske blir det karriärens sista tävling, för det skulle vara tråkigt att avsluta med OS, eller så känner man suget och vill hålla i gång lite till och dra igång en senare satsning.

LA OS 2028 blir i sådana fall hennes femte.