– Träningsvärken har släppt nu men jag haltar fortfarande väldigt mycket.
Men Rasmus Hult klagar inte. Tvärtom.
– Jag går runt med en stor självförtroendeboozt, njuter den Stockholmsboende 39-åringen.
Har man precis spelat hem sitt nionde SM-guld och därmed tangerat det svenska rekordet i antalet inspelade mästerskapstitlar är det inte så konstigt. Då kan man stå ut med att halta.
För inför mästerskapet var Rasmus väldigt osäker på vart han stod.
– Jag har haft problem med ett knä sedan i våras. Har inte kunnat spela på ett bra tag.
Han har hål i brosket i ett av sina knän. Därför har han mest fått ägna sig åt alternativ träning av olika slag utanför squashbanan.
– Så jag var väldigt osäker på vart jag stod, framför allt fysiskt.
Rasmus fick leva på sitt spelsinne och sin rutin, vanligtvis hans bästa kvaliteter men som nu fick avgöra ännu mer.
Framför allt semifinalen mot Joel Viksten blev riktigt tuff.
– Jag har aldrig sett honom spela så bra, säger Rasmus Hult om en av sina träningskompisar.
En annan ställdes han mot i finalen, Filip Hultman.
– Där var jag lite tryggare. Det var också hans första final.
Nu har Nyköpingskillen lika många SM-guld som Daniel Forslund.
– Jag är jäkligt sugen på att försöka bli ensam med flest guld, säger Rasmus och lovar mer eller mindre att fortsätta ett år till.
Men då måste knäproblemen fixas till.