Emil Eklund på Korpen Nyköping är glad att det finns personer som har "blåst liv" i squashen igen, som han säger.
Under 1990-talet, långt innan Korpen Nyköping tog över, var squash stort i Gumshallen. Det fanns sex banor och landslagsspelare utbildades.
Även Carina Nordström spelade då. Hon berättar kaxigt att hon spelade mot den blivande mästaren Rasmus Hult.
Sedan dog sporten mer eller mindre ut. Det blev ett litet uppsving innan pandemin, men när covid drog över landet och hallar stängdes så försvann spelarna på nytt. Tills nu.
– Nu har vi startat en sektion i Svenska squashförbundet så om ett tag kanske vi kan spela lite seriespel, säger Emil Eklund i Korpen Nyköping.
Peggy Kleidon säger att träningspassen i Gumshallen är roliga.
"Nu när det är fler tjejer i gruppen blir det fler spelsätt och nivåer så det är roligt" säger Carina Nordström, i par med Peggy Kleidon på bilden.
"Vi är tio-tolv aktiva personer i squashgruppen, men vi är runt 30 totalt", säger Carina Nordström, här i par med Peggy Kleidon.
Många av de gamla rutinerade squashrävarna återvände till hallen, men med Carina Nordström och Carolina Blomberg lockades fler tjejer till gruppen också.
– Så fort vi ser en person som hyrt banan är vi som iglar på den och frågar om de inte ska vara med i torsdagsgruppen, säger Carolina Blomberg.
Numera finns det bara två banor i hallen men om det dyker upp många spelare till torsdagsträningen så samsas man så att alla får slå.
– Från början spelade vi bara mot varandra men för ett och ett halvt år sedan, när vi tog tag i det, hittade vi lite rutinerade spelare. Och nu har vi fått en bra coach i Peter. Han är vårt dragplåster för att få tekniskt kunnande och coachning, säger Carina Nordström.
Peter Bryttne, som det är fråga om, har varit proffs i Paris "för 40 kilo och 50 år sedan" som han säger. Men han har även tränat spelare på hög nivå. Inne i boxen där herrarna håller till rättar han skämtsamt till en av spelarnas kroppshållning.
Just skrattet ligger alltid nära i de här passen, även om det är en svettig sport.
Peggy Kleidon och Carina Nordström skrattar ikapp med varandra efter en riktigt rolig boll.
Så mycket dödtid blir det egentligen inte även om man är tre på banan. När en förlorar en boll hoppar nästa in i leken i stället. Från vänster Carina Nordström, Peggy Kleidon och Carolina Blomberg.
Carina Nordström lockade med sig sin släkting Carolina Blomberg ned till squashen för si så där tio år sedan. Själv spelade hon som barn.
Lite bollkänsla är det enda som behövs för att man ska ta första steget ned till Gumshallen, enligt Peggy Kleidon och Carina Nordström.
– Vi spelar och slipper att gå till psykologen. Vi tar ut frustrationen på bollen, säger Carina Nordström.
– Ja, det är betydligt billigare att hyra en squashbana, flikar Peggy Kleidon in.
På frågan om squash inte är svårare att lära sig än padel eller pickleball svarar Peter Bryttne kvickt.
– Jämför med pickleball är det nog svårt, men padel tycker jag är krångligt, säger han.
– Det som man får jobba med är tekniken. Att tänka till och placera bollen rätt är svårt. Men det finns olika typer av bollar också med olika studs, så man kan börja med en snällare. Det enda som behövs är lite bollkänsla, säger Carina Nordström.
Men reglerna är ganska krångliga?
– Nej, du ska bara träffa väggen där och när du servar ska du vara över den linjen, förklarar Carolina Blomberg.
Lätt som en plätt, och roligt verkar de ha.