Det tog duon, med lagnamnet "Troligen navigerat fel", tretton timmar och fem minuter att springa tio mil. Närmaste konkurrent hittar man två timmar efteråt.
– Det var ett annorlunda lopp och väldigt roligt. När startskottet gick så var det första alla gjorde att veckla ut en karta. Starten var på en liten landsväg omgiven av skog. Man underskattade hur stor kartan var, den var i A2-format och den var dubbelsidig, berättar Roxen Roxvret.
Var det ett stressmoment?
– Ja verkligen. Man fick försöka att bara ta det lugnt och fokusera på sig själv. I orientering är det lätt att man tittar för mycket på andra men det är sällan bra.
Både han och Torbjörn Gyllebring är vana långlöpare. Roxen startade visserligen sent i livet, men sprang 2015 hela Sörmlandsleden och 2018 200 mil från Treriksröset till Smygehuk. Torbjörn Gyllebring är en legend i de här kretsarna.
Tävlingen i helgen, där ingen av deltagarna visste om var starten låg, hade två banor att välja mellan, fem och tio mil. Roxen Roxvret och Torbjörn Gyllebring valde den långa.
Var det problem att lägga upp loppet?
– Det största skillnaden var packningen. Man visste inte riktigt hur lång tid det skulle ta. Tio mil på en väg vet man hur lång tid det tar men nu kan det vara en stor skog i vägen. Vi beräknade att det kunde ta allt mellan tio till arton timmar.
Plockade ni med er mycket?
– Det fanns på vägen, men det var svårt att vet hur mycket energi man skulle ta med sig eller vatten. Vi hade en filterflaska med oss men den behövdes inte. Nu sprang vi igenom två tre samhällen så det fanns möjligheter. Men vi drack inte så mycket, vi skulle ha druckit mycket mer. Jag är fortfarande torr i halsen.
Roxen Roxvret berättar att han gjorde ett kort stopp för vatten och toabesök på en pizzeria.
– Enda nackdelen i loppet är att man inte vet var någon är, men eftersom man inte hade så mycket koll så skapade det den här härliga äventyrskänslan. För mig är ett äventyr att när man inte vet vad som kommer att hända, hur det kommer att gå och det var så det blev. Det var superhärligt.
De som valde den kortare sträckan tog sig i mål under lördagen. Snabbast där var duon Simon Hellström och Axel Bengtsson, med lagnamnet "Är vi framme snart?", som var i mål på en tid på fem timmar och tre minuter. Där blev det nästan en spurtstrid mellan ettan och tvåan Team IK Nocout.se som kom i mål på 27 sekunder senare.
– De som vann var effektiva. Istället för att springa fem mil hitta de en sträcka på 4,5 mil, säger tävlingsarrangören Billy White.
När SN fick ta i honom under söndagseftermiddagen låg han och sov. Han är nöjd hur tävlingen togs emot och att det bara var ett lag som tvingades att bryta.
– De flesta fick en felprocent på tio-femton, det var vad jag räknat med.
Nu så här i efterhand kan han avslöja startplatsen också – norr om Tofsö i Trosa kommun.
Blir det ett nytt sådant här lopp nästa år?
– Det tror jag. Vi måste bara sova på saken lite först, säger han.