Han hade avgörandet bokstavligen i egna händer. 197 kilo på stången – skulle han orka hålla stöten uppe för att få godkänt av domarna skulle SM-guldet totalt i +105 kilo vara hans.
I stället satt han där på huk och stirrade tomt på stången när han väl släppt den och insett att det inte skulle gå vägen.
– Det var otroligt nära. Kilona är pers totalt och det är okej, men..., suckade Hampus Lithén.
Att han inte skulle räcka till i ryck hade han förväntat sig. Det gällde bara att samla så mycket som gick, 144 kilo blev det där och en silvermedalj i momentet.
Han började sedan sist av alla i stöt och hade där en duell med favoriten Ragnar Öhman.
Men medan Öhman tog en rejäl chansning och ökade 16 kilo efter sitt första lyckade försök var det upp till Lithén bevaka.
Förvånad över att han missade?
– Nej, det är hans toppnivå. Vi är jämna i stöt. Men när han gjorde en "dum" grej visste jag att det skulle bli match. Han chansade för att bli bästa lyftare. Då fick jag chansen, men sumpade den. Jag gjorde en bra tävling, men surt när man inte kan vinna.
Nu fick det räcka med 191 kilo i stöt, guld i det momentet och ett totalt silver. I totalen endast fem kilo efter en förmodligen lättad vinnare i form av Ragnar Öhman.
Lithén hade haft en bra uppladdning och kände sig stark genom hela tävlingen. 335 kilo totalt är nytt personligt rekord.
– Jag lyfte bra, gjorde det jag skulle och hamnade i ett läge där jag kunde vinna. Men en sådan här chans får man inte bränna. Men visst, det var bättre än förra året och pers. En bra helhet.
I samma stund kom förbundskaptenen fram och stoppade ett papper i näven på Lithén. Kallelsen till nordiska mästerskapen i september var gjuten.
– Hampe till landslaget...
Sången från kompisarna på läktaren kom direkt.
– Sen får vi se om jag är hel då. Sådant vet man ju inte. Just nu värker det överallt.
Du får ta och vila ett tag nu?
– Ja, tills på måndag. Sedan är det bara att köra igen, avslutade Hampus Lithén.