"Skolinspektionen hanterar och bedömer alla uppgifter likvärdigt, oavsett om de är anonyma eller ej", säger utredaren Henrik Helmér.
Skolinspektionen har under hösten genomfört en riktad tillsyn av undervisning och betygssättning vid Frejaskolan i Gnesta. Detta efter en anonym anmälan om elever som skrivit det nationella matteprovet under övervakning av skolans rektor, Peter Forsberg.
Enligt uppgifterna hade lärare som rättat proven uppmärksammat elever – tidigare svaga i matematik – som på vissa frågor nådde resultat i nivå med skolans mest högpresterande. I ett fall fick en elev göra om en provfråga under annan övervakning och presterade då avsevärt sämre.
Sedan hösten 2023 har Peter Forsberg själv undervisat och satt betyg för de berörda eleverna – en grupp som varit i riskzonen för att inte klara godkänt i matematik och därmed riskerat att inte kunna gå vidare till gymnasiet.
"Skolinspektionen hanterar och bedömer alla uppgifter likvärdigt, oavsett om de är anonyma eller ej"
Henrik Helmér
Skolinspektionens utredare
Skolinspektionen köper rektorns redogörelse
Peter Forsberg uppger att eleverna utvecklats tack vare intensivare stöd i mindre grupper. Tillåtna anpassningar under nationella proven som rektorn gjort innefattar – enligt honom själv – att låta elever skriva provet avskilt och ge hjälp med prioritering av frågor. En elev med språkstörning har även fått stöd med tolkning, berättar Skolinspektionens utredare Henrik Helmér.
– Vår bedömning är att det är rektorns bild, som vi använt som empiri och underlag. Under de omständigheterna kan vi inte dra slutsatsen att några oegentligheter har skett, säger han.
Beslutet baseras alltså på rektorns egna uppgifter?
– Ja, om rektorn uppger hur han reflekterat och agerat, litar vi förstås på uppgifterna. Det gäller alla vi intervjuar. Samtidigt är vi såklart uppmärksamma på om några oegentligheter framkommer i empirin och underlaget vi samlar in.
Stämde intervjuerna med skolans mattelärare överens med rektorns redogörelse?
– Vår åsikt är att bilden som lärarna gav stämde överens med den anonyma uppgiften. Lärarna blev förvånade över en del resultat, som framstod som ett frågetecken för dem. Men rektorn uttalade sig aldrig i uppgiften, utan fick bemöta den i intervjuer, säger Henrik Helmér.
Vad uppger eleverna?
– Eleverna har inte uttalat sig så. Vi intervjuade elever i matematikundervisningen för att få en bredare bild av skolan.
SN har utan framgång sökt Peter Forsberg. Skolchef Johan Skeppstedt är kritisk mot den tidigare publiceringen om Skolinspektionens granskning.
– Det var tråkigt att man gick så snabbt fram innan man visste vad det gällde. Tyvärr känner jag att personer har farit illa, säger han.
När SN uppmärksammade anmälan inledde barn- och utbildningsförvaltningen en intern utredning.
– Utifrån den ser vi, likt Skolinspektionen, inga missförhållanden. Däremot finns möjligheter att utveckla internkommunikationen, så att kritik kan framföras lättare och eventuella brister synliggöras, säger Johan Skeppstedt.
Känns det tillfredsställande att bedömningen bygger på rektorns ord?
– Det är rimligt att man talar sanning när man blir granskad. Har vi elever som får extra stöd, är förhoppningen att barnen utvecklas – det vore konstigt om det var tvärtom. Hur vill jag att mina skolledare ska jobba?
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Ann-Sofie Karlsson (S) är inne på samma linje:
– Jag tänker att när en anonym anmälan kommer till Skolinspektionen, litar vi på deras bedömning, säger hon.
"Våra lärare har vägt resultaten från nationella proven mot andra aspekter"
Johan Skeppstedt
Gnesta kommuns skolchef
Mattelärare förklarade avvikande slutbetyg – klarar granskning
De senaste åren har högstadieelever i Gnesta allt oftare fått högre slutbetyg i matematik än vad deras resultat på nationella provet motsvarar. Vid höstens granskning kunde inga bakomliggande brister konstateras på området.
– Det är glädjande att Skolinspektionen ser att våra lärare har väldigt mycket på fötterna i sina bedömningar. Det var också min tanke från början, eftersom vi har en hög behörighetsgrad, säger Johan Skeppstedt.
Men hur betygen återspeglar elevernas kunskaper jämfört med andra skolor är inte klarlagt.
– Vi har inte granskat om lärarna satt "rätt" betyg utifrån elevernas kunskaper. Vi undersöker om resultaten på nationella proven tas i beaktande vid slutbetygsättningen, säger Henrik Helmér.
Han påpekar att det är just beaktande som lagstiftaren kräver.
– De nationella proven är utformade för att skapa en likvärdig bedömning mellan skolor. Men det finns situationer där ett slutbetyg kan avvika från provresultatet, säger han.
Att sådana avvikelser uppstår förhållandevis ofta när det gäller Gnestas högstadieundervisning i matematik konstaterar Skolinspektionen i sin rapport.
– Men det går inte att bara titta på statistiken och säga att skolor har gjort fel. Man måste fråga sig vad skillnaderna kan bero på i varje enskilt fall, säger Henrik Helmér.
Vad skillnaderna kan bero på har Frejaskolans mattelärare kunnat förklara tillfredsställande.
– Ja, det är vår bedömning. Lärarna har tagit hänsyn till resultaten från de nationella proven, men också till andra faktorer, som elevens prestationer under hela terminen. Elever kan också ha hunnit utveckla sina kunskaper efter det nationella provet, uppger lärarna under intervjuer.
"Jag är utbildad lärare i matematik och är liksom övriga suverän i min betygsättning"
Frejaskolans rektor Peter Forsberg till SN hösten 2024
Citatet saknade stöd i lagstiftningen
Föreläggande: Olegitimerad rektor bröt mot lagen
Under tillsynen uppdagades att Frejaskolans rektor Peter Forsberg saknar lärarlegitimation.
– Han är behörig i sina ämnen men får inte sätta betyg självständigt, säger Henrik Helmér.
Enligt lagen måste någon av skolans legitimerade matematiklärare avgöra betygssättningen för rektorns elever – något som Peter Forsberg ändå gjort själv. Därför finns en "uppenbar risk att betygen inte motsvarar elevernas kunskaper", enligt Skolinspektionen. Kommunen har fått ett föreläggande om att säkerställa att betyg sätts i samarbete med legitimerade lärare.
Skolinspektionen har också funnit flera brister i skolans betygskataloger, där betygssättningen dokumenteras. Dessa har lett till tre förelägganden och en anmärkning.
Peter Forsberg har otillåtet signerat andra lärares betyg. Ursprungliga betyg har inte dokumenterats vid ändringar, och det saknas uppgifter om att elever prövat upp sina betyg på lovskola efter terminens slut. För elever som underkänts i matematik har endast delar av kunskapskraven prövats vid lovskola, vilket strider mot kravet på helhetsbedömning.
Bristerna ska vara åtgärdade senast den 31 augusti 2025. Enligt Johan Skeppstedt handlar det mest om "rutiner och strukturer". När det gäller betygssättning av olegitimerade finns dock redan en rutin på plats.
– Den är egentligen en lagtext som är välkänd inom förvaltningen. I det här fallet har det handlat om en lärare (rektorn, reds. anm.) med utbildning, men som ännu inte tagit ut sin legitimation. Då har det snarare varit en upplevelse av att vara legitimerad, säger skolchefen.
"Om man uppmärksammar brister på sitt arbete tycker jag absolut att man ska göra en anmälan"
Ann-Sofie Karlsson (S)
Barn- och utbildningsnämndens ordförande i Gnesta kommun
Avslutat kapitel för politiken
Barn- och utbildningsnämndens ordförande välkomnar Skolinspektionens beslut.
– Man ska inte vara rädd för tillsyn. Nu kan vi arbeta med de brister som har förekommit. Men vi får inte glömma att beslutet visar att skolan uppfyller kraven på flera områden. Ofta ser man bara det negativa, säger Ann-Sofie Karlsson.
SN har även varit i kontakt med Gnesta kommuns kommunalråd Linda Lundin (S) och Anna Ekström (M), som uttrycker samma sak.
