Här är Sofia Amloh (S) inte ovan vid att stå. Som en av riksdagens mest flitiga talare har hon hållit anföranden från podiet många gånger.
När Sofia Amloh (S) valdes in som en av Sörmlands elva representanter i riksdagen 2022 gick Socialdemokraterna framåt. Ändå slutade det med att de förlorade makten.
– När Tidöavtalet kom var det bara mörker. Vi har den mest högerkonservativa regeringen någonsin, och min drivkraft är att jag måste jobba hårt för att bemöta den.
Och bevisligen lägger hon mycket av sin tid på att ställa regeringen till svars. Från mandatperiodens start i september 2022 till och med december 2023 hade hon näst mest talartid i riksdagen av alla ledamöter. 5 timmar, 24 minuter och 29 sekunder, enligt SVT:s granskning.
– Det känns kul att det uppmärksammas. Jag ser att det är en viktig del av mitt uppdrag.
Är det viktigt att riksdagsledamöter lägger mycket tid i talarstolen?
– Det är en sak som är viktig. Det är ju bara vi 349 som har blivit folkvalda som kan ta debatten här i riksdagen med regeringen. Då är det en del av vår uppgift att göra det. Om vi inte tar den, då är det inga andra som gör det.
Det är ett uppdrag som vi har till låns, och då vill man självklart göra sitt allra yttersta.
I SVT:s granskning finns det ledamöter som knappt pratat någonting, flera som inte ens kommit upp i fem minuter totalt. Sofia Amloh vill inte säga att de gör ett sämre jobb, utan att det finns många andra saker som är viktiga i uppdraget.
– Vi är olika bra på olika saker. Jag tänker att de gör annat, som också är viktigt.
Att stå i Sveriges högsta beslutande församling och prata inför hela svenska folket kan fortfarande, trots de många timmarna, göra henne nervös.
– Det kan jag absolut bli. Det känns privilegierat att ha det här förtroendet. Det är ett uppdrag som vi har till låns, och då vill man självklart göra sitt allra yttersta.
När Sofia Amloh inte lånar uppdraget som riksdagsledamot jobbar hon som stålverksarbetare. Hon började på SSAB i Oxelösund 2007, som 21-åring. Redan då var det en välkänd miljö för henne. Hela uppväxten stämplade hennes mamma in på samma arbetsplats. Och före henne, både mor- och farföräldrarna.
Det är en stor del av min identitet i dag. Det har präglat mig mer än vad jag förstod när jag var yngre.
Sofia Amloh om bakgrunden på stålverket i Oxelösund
Verkstaden på SSAB i Oxelösund, där flera generationer i Amlohs familj har arbetat.
– Det är en stor del av min identitet i dag. Det har präglat mig mer än vad jag förstod när jag var yngre.
Så småningom började Sofia Amloh engagera sig i facket, IF Metall. Även där följde hon i familjens fotspår. Morfar var länge skyddsombud på stålverket. När de vuxna satt och diskuterade jobbet vid köksbordet såg de röken stiga från järnugnen på industriområdet en bit bort.
Hon tror att hennes arbetarbakgrund är viktig i politiken, och att hon kan tillföra mer än bara åsikter i förändringsarbetet.
Jag gör det jag ska i riksdagen, och sen åker jag hem till Nyköping. Det är där jag har min familj, mina vänner och mitt liv.
Sofia Amloh är ledamot i arbetsmarknadsutskottet och det har därför blivit naturligt att hon pratat mycket om jobb och arbetslöshet i sina tal i riksdagens kammare.
– Vår svenska partsmodell går att begripa, teoretiskt. Men det är först när man har varit en del av den, när man har praktiserat den som facklig i praktiken, då förstår man betydelsen av den fullt ut.
Att hon blev socialdemokrat som fackligt engagerad industriarbetare var kanske självklart i början av 2000-talet. Men i dag ser det politiska landskapet annorlunda ut. Bland IF Metalls medlemmar beräknas numera omkring var femte stödja Sverigedemokraterna, enligt förbundets ordförande.
När Sofia Amloh kandiderade till riksdagen 2022 var samtidigt SD det enda parti hon meddelade att hon vägrar samarbeta med.
Aida Birinxhiku (S) är en av Sveriges yngsta riksdagsledamöter, född 1999. Hon säger att Sofia Amloh inspirerat henne att våga tala i kammaren. "Hon är alltid peppande och uppmuntrar mig inför debatter", säger hon.
Där du kommer ifrån är ni kollegor, men i riksdagen kan ni inte jobba ihop. Hur kommer det sig?
– Jag träffar gärna deras väljare, men det är en annan sak att förhandla politik med SD. De vill splittra samhället, och det genomsyrar deras politik. Jag tror inte på det.
Hur vill de splittra samhället, menar du?
– De har ingen politik för att människor ska integreras, de vill ju inte att de ska vara här. Då blir det svårt att komma överens om integrationspolitik.
Det kanske har tagit längre tid för mig att finna mig i de här miljöerna, än i blåstället.
Trots att hon i dag är en del av toppolitiken i huvudstaden så känner hon ingen risk för att glömma var hon kommer ifrån.
– Jag får väldigt lite Stockholm när jag är här. Jag gör det jag ska i riksdagen, och sen åker jag hem till Nyköping. Det är där jag har min familj, mina vänner och mitt liv.
När hon gör resor i uppdraget besöker hon gärna Sörmland. I talarstolen berättar hon gärna om exempel från hemtrakten, berättar hon.
– Jag har lyft SSAB i Oxelösunds förutsättningar i den gröna omställningen. Jag har kritiserat neddragningarna i Sörmlands sjukvård och när Sörmlandsleden fick minskade anslag av regeringen tog jag upp även det.
Trots att en del riksdagstal kan verka sömniga, uppstår det ibland oväntade situationer. Som en gång i höstas, när finansminister Elisabeth Svantesson (M) lämnade Sofia Amloh att debattera med sig själv i talarstolen.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M).
– Jag skulle ställa en fråga om plastpåseskatten till ministern, och hon skulle ge mig svar. Men istället valde hon att avstå replikskiftena med mig. Så då stod jag bara där. Både jag och talmannen blev väldigt konfunderade och visste inte hur vi skulle hantera det.
Så vad hände?
– Talmannen lämnade över till mig att fortsätta, vilket jag gjorde. Men det är ju svårt att ta replik på något som inte blivit sagt.
Varför ville finansministern inte svara på dina frågor?
– Ingen aning. Jag tänker att det är en debatt som behöver fortsätta.
"Det kanske har tagit längre tid för mig att finna mig i de här miljöerna, än i blåstället".
Sofia Amloh tog steget från det smutsiga verkstadsgolvet i Oxelösund till de marmorklädda riksdagskorridorerna i Stockholm. När hon får frågan om var hon trivs bäst – på SSAB eller i riksdagen – blir hon först osäker, men säger sedan med ett leende:
– Jag var oftast skitigast efter skiftet, och kanske var den som behövde duscha mest. Så jag har inga problem med det. Det kanske har tagit längre tid för mig att finna mig i de här miljöerna, än i blåstället.