Blivande elever på Nyköpings högstadium var med vid det första spadtaget för skolan 2012.
Det har gått tio år sedan Nyköpings högstadium bildades, genom att de tidigare fyra högstadieskolorna Långbergsskolan, Nicolaiskolan, Borgmästarhagsskolan och Oppebyskolan slogs samman till en stor skola, uppdelad på två skolbyggnader.
När beslutet togs i bred politisk enighet 2010, skedde det mot bakgrund av att kommunens dåvarande högstadieskolor var i behov av omfattande renoveringar. Ett viktigt syfte som lyftes fram med sammanslagningen var också att man ville bryta skolsegregationen och skapa en skola där barn med olika bakgrund gick tillsammans.
Problemet med segregation mellan skolor var, och är, långtifrån unikt för Nyköping. Enligt Skolverket leder segregationen till att det blir svårare för skolorna att kompensera för elevers skilda förutsättningar – något som drabbar dem med mindre gynnsam bakgrund hårdast.
De som går på en skola med många elever med sämre förutsättningar tenderar att få sämre kunskapsresultat.
Förutom detta kan en segregerad skola leda till en sämre sammanhållning i samhället i stort, konstaterar Skolverket i en rapport.
Det finns alltså mycket att vinna på minskad skolsegregation. Nyköpings högstadium fick pris och mycket uppmärksamhet för sitt arbete för en mer blandad skola. Och visionen finns kvar. "På Nyköpings högstadium för vi samman människor med olika bakgrund för att vidga förståelsen för varandra", står att läsa på kommunens hemsida.
Men hur väl har man lyckats med det?
Under de tio år som skolan funnits har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från drygt 20 till över 40 procent. Det är en betydligt större ökning än i kommunen som helhet, visar statistik från databasen Kolada och Skolverket.
42 procent av eleverna på skolan har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Bland alla föräldrar i Nyköpings grundskolor är den andelen 60 procent.
Samtidigt har allt fler elever valt att gå i friskolor. Och det är företrädesvis elever med svenskfödda föräldrar och med föräldrar med högre utbildning, som väljer friskolorna.
Nyköpings högstadiums första rektor, Henrik Eriksson, numera verksamhetschef för forskning och utveckling vid utbildningskontoret i Norrköpings kommun, säger i dag att man underskattade elevers och vårdnadshavares vilja att välja andra skolor än den kommunala.
– De som kunde, hade möjligheten och kunskapen att göra det, de gjorde det i ökande grad, vilket kom att påverka elevsammansättningen på Nyköpings högstadium i relation till de andra skolorna, konstaterar han.
Den segregation som fanns i den kommunala skolstrukturen upphörde i samma stund som vi startade Nyköpings högstadium
Henrik Eriksson, Nyköpings högstadiums första rektor
Även när det kommer till skolresultaten syns tydliga skillnader mellan Nyköpings högstadium och de fristående skolorna. Friskoleeleverna har i snitt högre betyg och bättre resultat på de nationella proven i svenska, matte och engelska, visar Skolverkets statistik.
Nyköpings högstadium skulle alltså kunna beskrivas som en skola som misslyckats med att locka elever till högutbildade och svenskfödda föräldrar, något som gjort att skolsegregationen ökat i Nyköping under de senaste tio åren, och som den högstadieskola i kommunen som har sämst studieresultat.
Trots det menar Henrik Eriksson att det var rätt beslut att skapa en gemensam, kommunal storskola.
Det ansågs ekonomiskt klokare att bygga en helt ny byggnad och att ha högstadiet i en gemensam organisation, fördelad på två olika skolbyggnader, den nya Alpha och Omega, tidigare Borgmästarhagsskolan.
Men även sett till integrationen är det fel att beskriva Nyköpings högstadium som ett misslyckande, anser Henrik Eriksson. Före 2014 rådde stor segregation mellan de fyra kommunala högstadieskolorna, argumenterar han.
När Nyköpings högstadium skapades byggdes en helt ny skolbyggnad, samtidigt som gamla Borgmästarhagskolan organisatoriskt slogs samman med den nya skolan.
– Den segregation som fanns i den kommunala skolstrukturen upphörde i samma stund som vi startade Nyköpings högstadium. I så måtto är det ju en succé.
Om man tvärtom bestämt sig för att ha kvar den gamla organisationen, hade det sannolikt funnits kvar en stor skolsegregation mellan de kommunala skolorna i dag, resonerar Henrik Eriksson.
Nu finns segregationen mellan friskolorna och kommunens skola i stället.
Men segregation finns inte bara i Nyköping, påpekar den tidigare rektorn.
– På andra orter, där man inte gjorde som i Nyköping, så fortsätter också skillnaderna att öka.
Att det är så ser Henrik Eriksson som ett resultat av hur det fria skolvalet är utformat. Något som kommunpolitiker och -tjänstemän inte har något inflytande över. Nuvarande system leder mer eller mindre oundvikligen till skolsegregation, menar han.
– Ja, absolut, så som det är utformat i dag så kommer vi inte se en ände på det. Snarare tvärtom.
Han tycker att det gamla systemet, innan det fria skolvalet infördes, var bättre.
– Som skolföreträdare skulle jag säga att det allra bästa vore om alla barn fick mötas precis som man gjorde 1991–1992, där alla barn gick med alla barn. Då var Sveriges skola bäst i världen.
Det fria skolvalet har bidragit till en ökad skolsegregation
Torbjörn Kock (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Torbjörn Kock (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande i Nyköping, är inne på samma spår.
– Utredningar har ju visat att det fria skolvalet har bidragit till en ökad skolsegregation. Så länge vi har det system som vi har i dag så är det svårt att förvänta sig en annan effekt, säger han.
Torbjörn Kock var inte aktiv i politiken när Nyköpings högstadium grundades, men försvarar i efterhand, precis som Henrik Eriksson, beslutet.
– Ja, jag tycker ändå att man har skapat en trygg och inkluderande skola, där det finns en mångfald i den kommunala högstadieskolan. Det är en mindre segregerad kommunal skola i dag än när man fattade beslutet, säger han.
Visst finns det problem. Men de är inte unika för Nyköping, menar skolpolitikern.
– Någonstans tycker jag att Nyköping och "Nyköpingsmodellen" har fått ett oförtjänt rykte. Tittar man på högstadieskolor över hela landet, så brottas de med exakt samma utmaningar som Nyköpings högstadium. Ibland behöver vi lyfta blicken och se vad som är ett nationellt problem.
Nästa del i SN:s granskning: "Rösterna inifrån – tidigare och nuvarande elever, lärare och ledning"
Skolsegregation
Nyköpings högstadium har en överrepresentation av elever med utländsk bakgrund, det vill säga elever som själva är födda eller vars föräldrar är födda utomlands. 43 procent av eleverna på skolan hade utländsk bakgrund förra läsåret, enligt statistik från Skolverket. Utländsk bakgrund definieras i Skolverkets statistik som att eleverna är födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
På de fristående grundskolorna, alltså i årskurs 1 till 9, i Nyköping har 14 procent utländsk bakgrund.
Andelen elever med utländsk bakgrund i samtliga grundskolor i kommunen, både fristående och kommunala, är 25 procent.
Även elever, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, väljer i större grad friskolor. På Nyköpings högstadium är andelen föräldrar med sådan utbildning 42 procent, på de fristående grundskolorna, årskurs 1–9, hade 73 procent eftergymnasial utbildning. Sett till samtliga grundskolor i kommunen, både fristående och kommunala, har 60 procent av föräldrarna sådan utbildning.
Under de senaste tio åren, från 2013 till 2023, har andelen av eleverna i årskurs 1–9 som går i friskolor i Nyköpings kommun ökat från 18 till 30 procent.
Enligt en analys som statistiska centralbyrån, SCB, har gjort, spelar föräldrars utbildningsnivå och andra socioekonomiska faktorer roll för elevernas resultat i skolan. Elever med utländsk bakgrund har ofta föräldrar med lägre utbildning och lägre inkomst.
Samtidigt visar analysen att utländsk bakgrund i sig inte är avgörande för meritvärdet. Elever födda i Sverige, vars föräldrar är födda utomlands, och elever som varit i Sverige i mer än fyra år, skulle ha ett något högre meritvärde än för elever med svensk bakgrund, om eleverna haft samma socioekonomiska förutsättningar. De som är mer nyinvandrade har dock större svårigheter i skolan.
Källor: Skolverket och SCB
