Signar Mäkitalo.
Förr eller senare kommer en ny pandemi. Hur allvarlig den blir och hur den slår är däremot omöjligt att säga i dag.
– Man kan inte alls vara säker på att den beter sig på samma sätt som covid-19. Den kanske attackerar barn istället, säger Signar Mäkitalo.
Hur det nu än blir tycker han att det finns lärdomar att dra av covid-19-pandemin, som kom till Sverige för fem år sedan.
En handlar om resurser. Det behöver finnas tillräcklig kapacitet i vården vid ett normalläge. Resurser i form av salar och maskiner på sjukhusen, men också i form av personal.
– Men det känns ju inte som att man skapar de resurserna i Sverige just nu, säger Signar Mäkitalo.
I stället sker neddragningar, när regionernas ekonomi är dålig.
– Personalen jobbar bra, där är jag inte bekymrad. Men har de resurserna? Det är frågan.
En annan sak handlar om försiktighetsprincipen. Vi återkommer till den. Men först – minns du hur allt började?
Det första fallet av covid-19 i Sverige konstaterades den 31 januari 2020. Då sågs risken för spridning i Sverige som liten.
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten.
– Det är viktigt att komma ihåg att enstaka fall inte är samma sak som att vi har en smittspridning i Sverige. Den risken bedömer vi för närvarande som mycket låg utifrån erfarenheter från andra länder, sa Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, då.
Till en början verkade situationen i Sverige också lugn. Först den 26 februari bekräftades det andra fallet.
Men sedan gick det fort.
Den 2 mars bedömde Folkhälsomyndigheten risken för spridning i Sverige som måttlig, den 10 mars som "mycket hög" och den 11 mars infördes en begränsning på max 500 personer vid "allmänna sammankomster".
Restriktionerna, som skulle bli kvar i olika grad under stora delar av pandemin, var här. Då hade Sörmland redan fått sitt första fall, den 9 mars. En vecka senare meddelades att Sörmland fått sitt första bekräftade dödsfall i sjukdomen.
I Kina hade smittan fått spridning, samtidigt som man i Sverige inte bedömde risken som stor att viruset skulle få fäste här. Bilden är från Wuhan, januari 2020.
På flygplatsen i Frankfurt am Main gjorde man sig redo för att ta emot resenärer från Kina den 31 januari 2020. Samma dag konstaterades det första fallet av smittan i Sverige.
Signar Mäkitalo tillträdde som smittskyddsläkare i Region Sörmland den 1 juli 2020, men var innan dess verksam i Gävleborg där han följde utvecklingen noga. Han var tidigt kritisk mot att myndigheterna i Sverige tonade ner risken för omfattande spridning.
– Jag hörde till de få som var väldigt bekymrade över att man sa så. Den 23 januari stängdes en elvamiljonersstad i Kina, man såg hur folk dog på gatorna och ingen vågade komma nära dem. Och ganska snart började folk dö i Italien också, minns han.
Han tyckte att mer borde ha gjorts för att försena spridningen till Sverige.
– Men det var så märkligt, det vi gjorde i Sverige var att titta på var i Italien folk varit, om de åkt skidor i en speciell dal fick de bete sig som vanligt, hade de varit i en annan fick de hålla sig hemma i en vecka, säger han.
Mälarsjukhusets coronatält som placerats utanför akutmottagningen i början av pandemin.
Under pandemin var Signar Mäkitalo ibland öppet kritisk mot myndigheternas hantering. Framför allt fungerade det dåligt i början, menar han när han nu blickar tillbaka.
– Initialt hade man kunnat ha mer av en försiktighetsprincip, till exempel se till att vi hade skyddsutrustning och att man var försiktig vad gäller spridningen, nu när man ändå visste från Kina och inte minst från Italien att äldre personer avled, säger han.
Just inom äldreomsorgen saknades på många håll skyddsutrustning och tillräckliga rutiner. Smittan kom in på äldreboenden och många blev sjuka och dog.
Ett misslyckande, enligt den så kallade Coronakommissionen som utrett hanteringen av pandemin.
På ett professionellt plan var det stimulerande att arbeta under pandemin, enligt Signar Mäkitalo. Och på det mer personliga minns han den omtanke som människor visade varandra.
– Man brydde sig om de äldre, man brydde sig om varann. Sedan var det naturligtvis tragiska saker, med dödsfall och att man inte fick hälsa på folk.
På äldreboenden runtom i landet rådde besöksförbud under delar av pandemin.
Ibland kunde det gå för långt, menar han, när äldre människor som satt hemma och isolerade sig inte fick träffa sina anhöriga på äldreboenden. Han berättar om ett fall med en äldre man som hade sin särbo på ett äldreboende, som han inte fick träffa.
– Det var tragiskt. Och sedan dog särbon. Det var att vara överförsiktig. En människa som inte träffar några andra kunde ju inte smitta. Det blev så tokigt.
Den svenska vägen, med råd och rekommendationer till allmänheten och förbud mot större sammankomster – men utan hårda nedstängningar som i andra länder, blev omdiskuterad internationellt. Men det var rätt att undvika så drakoniska åtgärder som vidtogs på andra håll, anser Signar Mäkitalo.
Han tar Spanien som exempel.
– Det var helt förfärligt, helt idiotiska saker de höll på med, säger han om de utegångsförbud som rådde där.
Det var helt förfärligt, helt idiotiska saker de höll på med
Signar Mäiktalo
Reglerna i Sverige var långtifrån lika hårda, men ibland svårbegripliga, enligt Signar Mäkitalo.
– I kyrkan fick man vara tio, men gick man på idrott fick man vara många fler, trots att om man tänker på Uppsala domkyrka så är den väldigt stor. Det var svårt att trovärdigt argumentera för, säger han.
Men på det hela taget var mycket som gjordes bra, anser han.
– I väldigt mycket var Sverige väldigt klokt.
Fast han återkommer till sitt argument om försiktighetsprincipen – något han tycker är en annan lärdom att ta med sig från pandemin, förutom att vården måste ha tillräcklig kapacitet.
– Frågan är om de nationella myndigheterna kommer att agera efter "vetenskap och beprövad erfarenhet" vid en ny, okänd pandemi, eller om de kommer att agera efter försiktighetsprincipen. Det är en väldigt stor skillnad.
"Vetenskap och beprövad erfarenhet" är en grundbult i sjukvården. Men om det kommer en ny smitta som inte har utretts vetenskapligt och där det saknas erfarenhet – hur ska den då hanteras, om inte med försiktighetsprincipen?, undrar han.
– Det känns ju helt befängt att man ska hantera någonting som man inte känner till med vetenskap och beprövad erfarenhet, om den inte finns, säger han.
Pandemin – så började det
Några datum från coronapandemins spridning över världen:
31 december 2019: Världshälsoorganisationen (WHO) informeras av Kina om ett okänt virus som orsakat 41 fall av lunginflammation i mångmiljonstaden Wuhan i provinsen Hubei. De första ska ha insjuknat i början av december.
7 januari: WHO meddelar att det nya viruset har identifierats som ett nytt virus i familjen coronavirus.
11 januari: Kina rapporterar det första dödsfallet till följd av viruset. Det är en 61-årig man som handlat på marknaden i Wuhan.
13 januari: WHO rapporterar om det första fallet utanför Kina, en kvinna som kommit till Thailand från Wuhan.
24 januari: Frankrike meddelar att två personer har testat positivt för coronaviruset, vilket är de första fallen i Europa.
26 januari: Sveriges utrikesdepartement avråder från resor till områden i Kina som drabbats av coronaviruset.
29 januari: Inomhus-VM i friidrott i Nanjing i Kina, som skulle ha avgjorts den 13-15 mars, skjuts upp ett år. En lång rad andra idrottsevenemang ställs in.
30 januari: WHO klassar utbrottet som ett internationellt hälsonödläge. Flygbolaget SAS ställer in alla sina flygningar till och från Kina.
31 januari: Sverige får sitt första fall. En kvinna i 20-årsåldern som besökt Wuhan i Kina isoleras på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
1 februari: Sveriges regering klassar coronaviruset som en allmänfarlig sjukdom.
3 februari: Kryssningsfartyget Diamond Princess med över 3 700 människor ombord placeras i karantän i Yokohama i Japan, sedan 20 fall av coronaviruset konstaterats.
11 februari: Internationella organet ICTV, som har till uppgift att namnge nya smittor döper viruset till sars-cov-2. WHO meddelar att sjukdomen som viruset leder till döpts till covid-19.
26 februari: Sverige får sitt andra fall av coronasmitta.
4 mars: Folkhälsomyndigheten flyttar fokus från Kina till Europa, där smittspridningen blivit större. Fler regioner i Italien sattes upp på varningslistan över platser där spridningen går snabbt.
7 mars: Antalet smittade i världen passerar 100 000. Omkring 3 500 har avlidit.
6 mars: Antalet fall i Sverige ökar kraftigt. "En spegling av sportlovsresandet till Italien", enligt statsepidemiolog Anders Tegnell.
10 mars Folkhälsomyndigheten höjer risken för smittspridning i Sverige till mycket hög. Samma dag införs mötesrestriktioner i Sverige, där folksamlingar på 500 personer eller fler förbjuds.
11 mars: Världshälsoorganisationen (WHO) slår fast att coronautbrottet är en pandemi.
11 mars: Första dödsfallet i Sverige rapporteras. En person över 70 år med underliggande sjukdomar avlider i Stockholmsområdet. Region Stockholm misstänker att det rör sig om inhemsk smittspridning.
12 mars: USA:s president Donald Trump meddelar att inresor till USA från personer som besökt, Schengenländer i Europa förbjuds från och med tidigt lördag morgon den 14 mars.
12 mars: Raset på Stockholmsbörsen blir historiskt, minus 11,1 procent. Så mycket har inte börsen fallit sedan "den svarta måndagen" 1987.
13 mars: Regeringen avskaffar kravet på sjukintyg för de första två veckorna av sjukperioden.
13 mars: Riksbanken meddelar att man lånar ut 500 miljarder kronor till banker, pengar som ska lånas vidare till krisdrabbade företag.
15 mars: SAS beslutar att ställa in 90 procent av sin flygverksamhet, och permittera upp mot 10 000 personer.
16 mars: Regeringen presenterar ett krispaket för att stötta coronakrisande företag. Korttidspermittering införs från 7 april, staten tar över sjuklöneansvaret och företag ska få likviditetsförstärkning via anstånd att betala in pengar till skattekontot.
16 mars: Folkhälsomyndigheten uppmanar personer över 70 år att stanna hemma, och inte gå ut ens för att handla mat. Detta för att skydda dem mot smitta, och se till att vården inte överbelastas. Personer i Stockholm som kan uppmanas också att arbeta hemifrån.
17 mars: EU beslutar om ett tillfälligt inreseförbud, inklusive till Sverige.
17 mars: Folkhälsomyndigheten råder alla gymnasieskolor, universitet, högskolor och annan utbildning för vuxna ska genomföras på distans.
17 mars: Arbetsförmedlingen meddelar att över 4 000 personer varslats i Sverige bara på en vecka.
17 mars: AB Volvo stoppar produktionen av lastbilar vid fabriken i Tuve. Omkring 1 500 anställda där berörs.
18 mars: Scania stoppar produktionen av lastbilar i Sverige. Runt 9 000 anställda berörs.
19 mars: Regeringen beslutar om en lag som möjliggör att grundskolor och förskolor kan stängas i Sverige.
20 mars: Biltillverkaren Volvo Cars stoppar produktionen i Sverige. Omkring 25 000 anställda berörs. Lastbilstillverkaren Volvo permitterar all personal i Sverige, 20 000 berörs.
20 mars: Regeringen presenterar ett krispaket för företag så att de lättare ska kunna låna pengar. Regeringen presenterar också ett krispaket för kultur och idrott på 1 miljard kronor.
Källa: TT
