I SN den 8 juli 2020 fanns en artikel om att bryggorna, och rentav hamnen i Lappetorp, ska bort den 15 augusti 2020. Lappetorp ligger vid havet strax norr om Nyköping och har permanent villaboende med cirka 45 hus plus ett antal sommarhus. Beslutet från Länsstyrelsen kom dagarna före midsommar.
Jag har själv bott i Lappetorp och umgås nära med en av huvudägarna till området. Jag aktar mig noga för att gå någons ärenden eller ”tala i egen sak”. Men det jag frågar mig är: Med minne från tiden då SKF hade Lappetorp som sommarboende för anställda i Katrineholm, kan man undra varför alla bryggor och hamnen ska bort nu? Bryggor har ju säkert funnits där sedan 1930-talet! Nuvarande etablering skedde från slutet av 1990-talet och med nybyggnation från 2005 fram till våra dagar.
En Länsstyrelse ”ska verka för att nationella mål får genomslag i länet, samordna olika samhällsintressen…främja samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet” står det i förutsättningen för deras arbete. Jag tycker inte med bästa vilja att Länsstyrelsen Sörmland har levt upp till sitt ansvar. Tänk om en rivning av bryggorna skulle ske mitt i semestertider, och vad skulle resultatet bli för människor som sett sommaren där som sitt otium i alla år? En insändare i SN 28 juli tar klart och tydligt upp hur vansinnig tanken från Länsstyrelsen är. Får man ens göra så här? Har ägarna nu missat att göra samråd och missat något övrigt så är det där som åtgärder ska vidtas. Man kan ju inte låta tredje person råka så illa ut som det var risk för. Maktmissbruk kallar jag det.
När Mark- och Miljödomstolen, den 9 juli 2020, upphävde Länsstyrelsens beslut, kan man fundera på hur tankegångarna gick inom Länsstyrelsen Sörmland. Överklaganden lär kanske följa.
Det här tycker jag skulle informeras vidare om ut på riksplanet.