Slutreplik: Fores har lanserat en rapport om en effektiv och rättvis fastighetsskatt, som jag beskrev i en debattartikel 5/5. Villaägarnas chefsekonom Håkan Larsson skrev en replik 9/5. Vi är överens om att det inte är acceptabelt med en skatt som plötsligt stiger för att taxeringsvärdet ändras. Å andra sidan är det inte särskilt rimligt att den som har ett hus för några hundra tusen ska betala lika hög skatt som den som har ett hus för tiotals miljoner.
En rimlig lösning är att begränsa hur snabbt skatten kan stiga. Där finns flera tänkbara varianter. En annan möjlighet är att basera skatten på taxeringsvärdet och räntan – när räntorna går ner brukar värdet gå upp och vice versa. Vi föreslår alltså inte en återgång till skatten före 2008, inte heller en begränsningsregel utifrån bostadsägarens inkomst.
Vi har inte heller föreslagit att förändringen ska genomföras över en natt, mitt i coronakrisen, som Håkan Larsson varnar för. Det behövs en rejäl omställningstid. Hur som helst lär en stor skattereform ta ett tag att genomföra.
Håkan Larsson utgår från att man bara ska betala skatt i samband med en inkomst. Men vi betalar fordonsskatt, skatt på ISK-konton, moms på alla möjliga produkter och så vidare. Inom bostadssektorn betalar hyresgäster indirekt de skatter som betalas in av hyresvärden – det finns ju ingen annanstans hyresvärden kan ta de pengarna.
Att äga sitt boende ger förvisso ingen inkomst, men man slipper betala hyra och de skatter som hyresvärden betalar. Ska vi ha någon sorts rättvisa villkor mellan olika boendeformer behöver vi därför en fastighetsskatt. Detta är också effektivt – ekonomin fungerar bättre om staten inte gynnar en viss boendeform – och liberalt – staten ska inte styra medborgarnas beteende genom att gynna vissa alternativ. En ytterligare effektivitetsvinst är att högre intäkter från fastighetsskatt kan användas för att sänka mer skadliga skatter, till exempel inkomstskatt.