Jag skrattade gott åt signaturen "Svenskläraret" (1 juli) och hens raljerande över betyget f och skolämnena.

Ironin är på sin plats, i synnerhet eftersom en ny lag från den 1 juli ökar elevers rätt till utökad lovskola. Men den lagen är som att slå in öppna dörrar eftersom all den lovskola som redan erbjuds, sällan tas i anspråk av de elever som behöver den. Alltför många elever saknar nämligen driv och ambition och ligger hellre hemma och sover. 

Till detta kommer bristen på legitimerade lärare som inte alltid orkar och vill att gång efter annan gå igenom samma kunskaper ytterligare en gång till, och då på sin ferie. Att fixa ett godkänt betyg (e) under ordinarie skolår, än nämligen lätt för den absoluta majoriteten.

Jag måste dessutom ha missat något: ska vi ha ett skolsystem där alla blir godkända oavsett vad de kan? Visst finns det brister i det nuvarande betygssystemet, men att inte stå upp för godkända ämneskunskaper är fel väg att gå. Dessutom vinner varken elev eller samhället på att släppa upp underkända elever i gymnasiet. Redan efter första terminen så kommer de ändå fallera då grundkunskaper saknas. Men de kanske ska få godkända betyg ändå?

Begrunda dessutom följande noga: Sverige har högre kostnader per elev på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå än genomsnittet i OECD. Sverige spenderar mer pengar på utbildning än genomsnittet oavsett studienivå. (Källa: OECD, Education att Glance 2021).

Svensk skola har alltså överlag goda resurser men ändå skraltiga kunskapsresultat. Att det skulle bero på att vi har ett f-betyg är förstås skrattretande. Om vi inte fortsätter att ställa krav på att elever kommer till skolan, lyssnar på lektionerna, följer instruktioner och arbetar utifrån den stora mängd individuella lösningar och anpassningar som finns, då ser det mörkt ut för Sverige.