Här kommer en replik till Karin Källströms ledare i SN 12/5-23.
Jag anser att man bör hålla sig till vad forskningen säger om att arbeta natt. Arbetsmiljöverket har tagit fram särskilda riktlinjer när det gäller nattarbete och arbetstagare som arbetar natt (tillräckligt mycket) ska erbjudas särskilda nattarbetarkontroller för att upptäcka om personen löper risk att utveckla ohälsa i samband med arbete där nattarbete förekommer. Det är skadligt att arbeta natt i för stor omfattning. Inte bara vid själva natt-tillfället, utan även (eller framför allt) på lång sikt.
Utgångspunkten är att man inte ska jobba natt. Vissa samhällsnödvändiga arbeten kräver nattarbete och då kan man få dispens för detta, i viss utsträckning. De risker man har sett, är störd dygnsrytm till följd av hormonella effekter, till exempel ökad produktion av kortisol, påverkan på socker- och fettmetabolismen. Även stressmekanismer, inflammation, påverkan på aptitregleringen samt skillnader i livsstil, har man sett hos de som arbetar natt ofta/många nattpass per år/långa nattpass/<11 timmars dygnsvila. Detta i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar (högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke) och diabetes. Man har också sett att olycksrisken ökar vid nattarbete.
Forskningen säger att arbetsscheman som syftar till att minska natt/skiftarbete och ge tid för återhämtning mellan arbetspass är sannolikt bra för hälsan. För nattarbetare är det också angeläget att ”medicinska kontroller vid nattarbete” utnyttjas för att identifiera personer i riskgrupper så att de kan få rådgivning och vid behov omplaceras, här spelar arbetsgivaren och företagshälsovården en viktig roll.
Så jag skulle säga -”heja politiker, tjänstemän och arbetsgivare” som tar detta på allvar! Och vad gäller ingenjörer som arbetar på Spotify och Klarna; det kan knappast vara livsavgörande att arbeta natt där, så att vi ska utsätta dem för de risker som nattarbete kan medföra på lång sikt.
Med en önskan om ett gott arbetsliv åt er alla och att ingen ska ta skada på/av sitt arbete.