Regleringen av elnäten har mer än ett syfte

Vi håller med om vikten av att värna kundens intressen och vi förstår att man som kund vill ha så låga priser som möjligt, men det är felaktigt att säga att detta är det enda syftet med regleringen, skriver Catherine Lillo och Tomas Malmström, Energiföretagen.

Vi håller med om vikten av att värna kundens intressen och vi förstår att man som kund vill ha så låga priser som möjligt, men det är felaktigt att säga att detta är det enda syftet med regleringen, skriver Catherine Lillo och Tomas Malmström, Energiföretagen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Insändare2023-06-13 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Näringsliv, myndigheter och politik är överens: efterfrågan på el kommer fördubblas till 2045. Men en kraftig utbyggnad av elproduktionen innebär att vi parallellt måste göra stora investeringar i elnätet.

Det stämmer som Fastighetsägarna (SN 7/6) säger att elnätsföretagen har naturliga monopol. Detta eftersom det är mest rimligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. På grund av det bestäms också de ekonomiska ramarna av myndigheten Energimarknadsinspektionen, genom den så kallade intäktsregleringen.

Vi vill dock lyfta att intäktsregleringen har fler syften än vad Fastighetsägarna vill göra gällande. Vi håller med om vikten av att värna kundens intressen och vi förstår att man som kund vill ha så låga priser som möjligt, men det är felaktigt att säga att detta är det enda syftet med regleringen. Syftet med intäktsregleringen – förutom att säkerställa skäliga priser – också är att 1) säkerställa långsiktig leveranssäkerhet – det vill säga, elnäten måste vara robusta och leverera med få avbrott samt 2) trygga den svenska elförsörjningen, något som nu kräver att elnäten moderniseras och byggs ut. 

Sammantaget behöver elnätsföretagen dubblera sina investeringar kommande år för att möta elektrifieringen.

Vi på Energiföretagen anser att intäktsregleringens samtliga syften måste beaktas och finnas med i diskussionen kring intäktsregleringens utformning. Att uteslutande fokusera på att pressa avgifterna är inte rätt utgångspunkt för att klara av den elektrifiering som inte bara måste ske för att klara våra klimatmål, utan också bidrar till tillväxt och arbetstillfällen i hela Sverige.