Skäl att inte göra Gnesta till en gruvkommun

Kan det bli en gruva i Gnesta kommun i framtiden? Bilden är från LKAB:s gruva i Malmberget.

Kan det bli en gruva i Gnesta kommun i framtiden? Bilden är från LKAB:s gruva i Malmberget.

Foto: Carl-Johan Utsi / TT

Insändare2024-08-08 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I SN den 26 juli skrev Olivia Karlsson på ledarsidan ett inlägg om eventuell kommande gruvbrytning. ”Hellre Gnesta kommun än någon av skurkstaterna Kongo, Ryssland eller Kina.”

Visst, vi i Sverige skall kunna visa hur gruvbrytning skall ske på ett miljömässigt, skonsamt sätt som möjligt! Både när det gäller landskapet och arbetsmiljön. Här är vi överens. Ett problem är att vi i Sverige aldrig kan ekonomiskt konkurrera med skurkstaterna då det gäller brytning av mineraler. 

Bergstaten har nyligen gett undersökningstillstånd i ett område benämnt Frustuna nr 101. Det är avlångt, ligger söder om väg 57 och sträcker sig drygt 17 kilometer från sjön Naten i väster till Gnesta centralort och sjön Sillen i öster och är cirka 2,5 kilometer brett.

Området har en känslig miljö och är olämpligt av flera skäl:

  • Den största sjön i området, Lockvattnet, är i kommunens översiktsplan en vattentäkt för Björnlunda samhälle och enligt Naturvårdsverket ett vattenskyddat område. Länets naturvårdsprogram pekar på områden som är opåverkade och skall skyddas. Kommunen är därför kritisk.
  • Området som gränsar till centralorten är ett viktigt rekreationsområde för Gnestaborna. Sörmlandsleden korsar området. Även här är kommunen kritisk.
  • I området finns viktiga natur- och kulturhistoriska värden, till exempel fridlysta arter (i Lockvattnet häckar fiskgjuse och storlom), en fornlämning, sjön Sillen och två områden med kulturmiljövärden av riksintresse. Vårdingeåsen är dessutom en viktig grundvattentäkt. Länsstyrelsen är därför kritisk.
  • Sist men inte minst drabbas markägarna av hotet om gruvbrytning. Vem vill göra viktiga investeringar i jord- och skogsbruk med flera näringar när framtiden är oklar? Med överklagande kan slutgiltigt besked komma efter cirka 15 år.

Problemet med dagens regelverk, Minerallagen, som Bergstaten skall hantera är att miljöprövningen kommer först när exploatören, Viad royalties AB, som fått undersökningstillstånd och eventuellt provborra i nästa steg vill ansöka om att starta en gruva. Det kan dröja minst tre år. Företaget kan provborra fram till 20 mars 2027. Denna senare ansökningsprocess kan överklagas och ytterligare flera år går förlorade i ovisshet.

Varför har inte våra politiker ändrat regelverket? Miljöprövningen skall komma redan innan undersökningstillstånd eventuellt beviljas och före en eventuell provborrning sker!