Svar på Elin Larssons ledare "Fastlåst bostadspolitik" i SN den 26 juli. 

Det verkar som liberala bostadsskribenter aldrig upphör att tro på följande talesätt: "Om man upprepar en osanning tillräckligt många gånger så blir det en sanning". Hur kan någon tro att om man inför marknadshyror, det vill säga inför fri hyressättning på bostäder, så kommer det att byggas många flera hyresrätter?

De flesta bostadssökande har inte råd att hyra en lägenhet idag eftersom hyrorna redan nu är skyhöga. Hur ska det då gå att få dessa att klara att hyra en lägenhet där hyran sätts efter devisen att: "Den som betalar högst pris får lägenheten"? 

När det gäller nyproduktion så finns möjlighet att teckna ett avtal om presumtionshyror med Hyresgästföreningen, vilket innebär att kunna teckna avtal om en hyra som överstiger bruksvärdet på orten. Det är ju ett sätt att få flera hyreslägenheter byggda. Men det som måste göras för man ska kunna bygga hyreslägenheter till en rimlig hyra är att staten går in och stöttar hyresbostäderna med samma antal miljarder som man subventionerar egnahemmen med i form av ränteavdrag och rotbidrag. Alla dessa miljarder skulle innebära att hyrorna blir lägre och fler kan ha råd att hyra dessa nya lägenheter och hyresvärdarna skulle våga bygga mer. 

Det måste bli en rättvisa inom boendesektorn! Staten kan inte ensidigt stötta bara en boendeform!