Utbräddat avlopp hamnar i Trosas skärgård

Insändare 27 juni 2022 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på Kerstin Karlstedts insändare 21/6.
Jag skrev i min insändare 31/5 att Trosa fullmäktige 2007 beslöt att bygga ett nytt reningsverk. Innan något nytt beslut fattats i fullmäktige, planerade kommunledningen för andra lösningar. Detta urholkar demokratin och kan inte tonas ned.

Du skrev tidigare att det var osant att slam kördes till andra reningsverk i tankbil. I din insändare 21/6 står det nu: ”Avloppsslammet, som är en restprodukt efter reningen, har alltid körts till annan ort...”. De flesta vet nog att slammet inte lagts på hög i Trosa, men att så mycket som två tankbilar med släp två gånger i veckan har kört bort avlopp var något nytt. Verket saknar kapacitet och transporterna till Eskilstuna var en nödlösning uppger Henrik Strömbäck på Trosa VA i artikeln i SN 27/8 2020, som jag förut nämnt.

Det är riktigt att ett reningsverk slits och måste renoveras, se bara Trosas reningsverk! Kraven på rening kan också öka. En ledning till Himmerfjärdsverket minskar dessa problem i just vår kommun, men de kvarstår på annat håll. Energiåtgången för Trosas avloppshantering ökar tyvärr samtidigt med kanske 50 procent.

För att ytterligare förklara min kritiska hållning till Trosas avloppshantering hänvisar jag till Miljöprövningsdelegationens föreläggande från 21/5-21. Läs och njut, det är ord och inga visor i åtta punkter med kommentarer. Föreläggandet rör inte bara verket utan även det läckande avloppsnätet, punkt nr sex. Här är, skriver man, ”situationen sämre än vid de flesta andra anläggningar i landet.”

Så behandlar Trosa kommun vår skärgård, där utbräddat avlopp hamnar.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa