"Vi måste höja nivån på debatten om friskolorna"

Det handlar om ett systemfel som sorterar våra barn. Vi måste höja nivån på debatten, sluta vara så lättkränkta och ta tag i sakfrågan. Skriver Annelie Danling Brash.

Det handlar om ett systemfel som sorterar våra barn. Vi måste höja nivån på debatten, sluta vara så lättkränkta och ta tag i sakfrågan. Skriver Annelie Danling Brash.

Foto: JESSICA GOW / TT

Insändare2020-06-29 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik, "Nyansera bilden av friskolorna" 24/6 samt "Vilka barn sorteras bort?" 23/6.

Det handlar inte om enskilda skolor eller enskilda berättelser om en “sörgårdsidyll”. Det handlar om ett systemfel som sorterar våra barn. Vi måste höja nivån på debatten, sluta vara så lättkränkta och ta tag i sakfrågan. Vi kan ju alla beskriva fantastiska skolor med fantastisk personal och goda resultat, men nu behöver vi ta tag i systemfelet som sorterar våra barn och segregerar landet.

Samtliga skolor behöver ha elevgrupper med mångfald, en blandning som förstärker helheten och vårt samhälle. Vi behöver ändra kösystemet, ta bort vinstjakten, marknadsstyrningen och skapa en skola för alla. 2015 tog Nyköpings Högstadium emot 130 nyanlända. Vad fanns friskolorna? Minns att jag tog våra nyanlända till en del friskolor för att öka förståelse och mångfald i en segregerad skola. Det var ingen “sörgårdsidyll, det var bara att bita ihop och att leverera.

Nu höjer vi nivån på debatten och diskuterar sakfrågan så att Sverige går framåt i det konstruktiva samtalet. Ett av de stora problemen med de privata företagen är ju att offentlighetsprincipen saknas. Därför blir det svårt att kontrollera kösystem, elevsammansättning och vad som egentligen händer i friskolorna. Det vore önskvärt med en genomlysning av dessa konsekvenser för ett hållbart samhälle där just likvärdighet får råda.

Vi vet alla att kösystemet på friskolorna har havererat och att resursstarka föräldrar sätter sina barn i kö redan vid ettårsåldern samt att elevsammansättningen består av barn med liknande bakgrund vilket driver på segregationen i Sverige med rasande fart. Det kompensatoriska uppdraget gäller tydligen inte längre, att elever med olika förutsättningar och olika bakgrund ska ges samma möjligheter såsom Skollagen föreskriver.

Alla vet att vinstintresset står i fokus för företagen och att detta är anledningen till att de vill ha de resursstarka eleverna och föräldrarna. Detta blir särskilt tydligt i storstadsregionerna. Våra barn fortsätter att sorteras oavsett hur vi vänder och vrider på det, samt ihärdiga röster om en förändring för våra barns skull, för likvärdigheten skull, för rättvisans skull. Vinstintresse innebär sortering av våra barn, en destruktiv kombination för en sund samhällsutveckling.