Vill poängtera saker om demensvård

Tidigare i augusti var det politikerutfrågning angånede demens på NK-villan.

Tidigare i augusti var det politikerutfrågning angånede demens på NK-villan.

Foto: Linus Elsinen

Insändare2022-08-28 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på insändaren "Språket viktigt inom äldrevården". Så bra att du var på debatten. Jag har läst din insändare och vill poängtera några saker som lätt kan missförstås.

I vårt ställningstagande handlar det först och främst om att rekryterare och rekryterande chef ska klara av att göra en förhandsbedömning om språkkunskaper. Faller det på skrift så kan man enkelt be intervjupersonen att skriva om sina tidigare erfarenheter och kunskaper samt färdigheter för att få en överblick om exempelvis skrivsvårigheter. Därefter om en rekrytering varit felaktig faller det på chef att se till att det sätts in åtgärder alternativt att anställningen avslutas.

När det gäller vilket stöd som ska ges till demenssjuka så är det den icke-verbala delen där är förslagen att använda tecken som stöd i kommunikationen, kroppsspråk som innefattar mimik, gester, rörelsemönster, tonfall och känslorörelser. En annan viktig egenskap är empati och omtanke. Att vara tillmötesgående och vilja hjälpa. Att vara omhändertagande.

En annan viktig egenskap är att våga fråga när man inte förstår. Ett exempel på det är när någon ber om en slät kopp kaffe. Det är inte alla som förstår det oavsett bakgrund. Verbala kommunikationen är enbart tio procent av hur vi människor kommunicerar.

När det gäller andra stödmedel kan det vara bildstöd. Det innebär fotografier, instruktioner eller information. Det används när en demenssjuk kanske inte förstår vad denne ska göra.

Att googletranslate skulle vara lösningen har jag aldrig sagt i denna debatt på demensföreningens möte. Det går självklart att använda om inga andra möjligheter finns men det är utifrån att brukaren i så fall inte förstår dialekter eller korrekt uttal.

Däremot finns det alfabetskort som går att använda för att brukaren ska kunna bilda ord för att få fram sin vilja om man tappat språket.