Rösterna i det amerikanska presidentvalet blev inte färdigräknade under valdagen i USA. Det blev för sent. Folk måste få sova, även rösträknare. Ingen vann, inget resultat blev klart.
Utmanaren Joe Biden hade inte den medvind som hans väljare hoppats på. Sittande presidenten, Donald Trump, klarade sig bättre än förhandstipsen. Trump har ett starkt stöd i de egna republikanska leden. Partiet lyckades trumma fram väljarengagemang och stark röstvilja. Det ska sägas.
Biden fick inte den medvind som många av hans anhängare trodde sig känna före valdagen. Men, alla röster hann inte räknas. Då främst i tungt vägande storstadsområden i avgörande delstater, områden med starkt stöd för Demokraterna. Halvfärdiga resultat lutade i Trumps favör, men det var åtminstone delvis en synvilla.
En faktor i detta läge är att rösträknarna i flera av de nu aktuella staterna helt enkelt är ovana vid den stora mängden poströster som nu är fallet – och/eller att vissa delstater har specifika regler för hur räkningen av poströster ska hanteras på valdagen. Det gav Trump utrymme att påstå att hans ledning var skäl nog att utropa seger, medan Biden manade att rösterna skulle räknas färdigt.
Den amerikanska presidentvalsprocessen ställs därmed inför de hårdaste prövningarna på mycket länge. Världens mäktigaste, om än inte den största sett till befolkning, demokrati har problem.
Det kan mycket väl vara så att Trump har vunnit valet i de avgörande delstaterna, även om det under onsdagen blev allt mindre sannolikt. Men så länge inte alla röster har räknats så går det inte att slå fast.
Donald Trump valde att sent på valnatten kasta en misstänksamhetens skugga över ett rösträkningen i ett antal nyckelstater med många då oräknade men inlämnade röster. Just där han hade ledningen men inte kunde vara säker på att vinna, ville Trump stoppa rösträkningen. I Arizona, där han hade hamnat i underläge, tyckte presidenten att det bara var att räkna på. Ogenerat och egotrippat, så klart, men det är numera så att få blir förvånade.
En faktor bakom det osäkra resultatet är alltså att så många, jämfört med tidigare, har röstat. Delvis beroende på att fler förtidsröstat, på grund av coronasmittan, men delvis också för att just Demokraterna har uppmanat sina väljare att rösta tidigt, i förväg.
Högt valdeltagande har ofta gynnat Demokraterna, men den här gången är det inte lika tydligt. Den amerikanska väljarkåren – de amerikaner som valde att rösta – är precis så delad, så polariserad, som de senaste fyra åren har gett vid handen. Det är djupa, breda diken som skiljer.
Valresultaten antyder dessutom det som Republikanerna på längre sikt oroar sig för. Att viktiga stater som länge stöttat partiet börjar glida allt närmare Demokraterna. Flyttmönstren i samhället, kombinerat med demografiska förändringar – ålder, utbildning och kulturell bakgrund – gör att en stat som Arizona inte stadigt röstar med Republikanerna. I den djupa Södern svajar Georgia. Förändringens vindar vad gäller väljarstöd påverkar även Texas och North Carolina.
Trump gjorde ett starkt val i Florida, en insats där bland annat många väljare med latinamerikanskt ursprung valde Trump före Biden. Men den avgörande kampen står, precis som 2016, om de så kallade rostbältesstaterna, Pennsylvania, Michigan och Wisconsin. Med en liten övervikt för Joe Biden.
Trump hotade på valnatten med att dra fortsatt rösträkning till högsta domstolen. Hur det ska gå till var oklart, men hotet var tydligt nog. Att försöka förhindra att röster räknas är förkastligt, men det ger vid handen att om Trump förlorar tänker han inte avgå frivilligt.
”Ett otydligt valresultat som följs av juridiska strider där båda kandidaterna menar att de har vunnit, kan sluta i oroligheter och kaos. Oron är högst reell”, skrev Patrik Oksanen på ledarplats i denna tidning i måndags.
Vi närmar oss just detta läge.
Den amerikanska demokratin riskerar att gå i baklås. USA kan fastna i interna konflikter, svåra juridiska strider. Följt av oro, missnöje och protester, med konsekvenser som är svåra att förutsäga i ett djupt polariserat samhälle.
Detta i sin tur riskerar att få följdverkningar i omvärlden. Så länge USA enbart blickar inåt, vilka krafter försöker då dra nytta av det maktvakuum som uppstår? Håll ögonen på de hårdföra och opportuna statsledningar som inte ägnar sig åt demokrati på hemmaplan.