Varje år blir tiotusentals svenskar av med hela, eller delar av, sina besparingar i telefon- och internetbedrägerier. Mellan 2022 och 2023 ökade antalet samtal till Brottsofferjouren som handlar om ekonomiska bedrägerier med 61 procent. Mörkertalet är stort. Många offer känner så stor skam att de drar sig för att göra en polisanmälan.
Genom ondskefull manipulation kan arvet från en högt älskad make gå förlorat. Ungdomar som tror att de kan göra ett aktieklipp förlorar kontantinsatsen till den första egna lägenheten. Brotten är så många att polisen inte kan utreda dem. Pengar går rakt in i de kriminella nätverken. Hundratusentals skattekronor går upp i rök.
När Dagens Nyheter publicerar en ambitiös granskning av problemet (10/1) vägrar bankerna ställa upp på intervjuer. I stället hänvisar de till Bankföreningens vd Hans Lindberg, som i sin tur säger att bankerna är på väg att sätta upp en gemensam standard för hur säkerhetssystemen kan se ut.
I slutna rum har bankerna berättat för ett stort antal intresseorganisationer att tekniken som krävs för en ökad säkerhet finns, men att man inte vill implementera den. Personer som deltagit vid dessa möten berättar att oviljan beror på en oro över att kunderna ska lämna banken om användarupplevelsen inte är tillräckligt snabb.
Bankerna måste förstå att de kan skapa nya behov hos kunderna. Säkerhet och trygghet bör kunna bli ett lika viktigt konkurrensmedel som ränterabatter och förmånliga sparkonton.
Under 1950-talet trotsade Sveriges största biltillverkare, vi vet alla vilken, kundernas ovilja att installera bilbälten och började i stället sälja bilar med färdigmonterade säkerhetsbälten. Bilförarna var skeptiska: Vilka var egentligen biltillverkarna att avgöra vem som kunde köra bil? I stället valde man att skrämma upp bilisterna. För att undvika döden var de i princip tvungna att välja det säkra alternativet. Försäljningen av bilar med säkerhetsbälten ökade.
I dag är säkerhet en av de viktigaste faktorerna när människor köper ny bil. Attitydförändringen skedde helt utan lagstiftningar och reglering.
Samma princip borde gälla för bankerna. De måste inse att unika säkerhetssystem kan användas för att plocka marknadsandelar, så att säkerheten för kunderna utvecklas dynamiskt genom ökad konkurrens på en självreglerande marknad. Men just nu uppför sig bankerna som övergödda katter. De ligger still i korgen, slickar i sig kundernas boräntor och skyller på att de inväntar politiska direktiv. Det drabbar inte bara tiotusentals svenska bankkunder, det gynnar även de kriminella gängens verksamhet.