Det lönar sig att lura folk via telefon. Om ett samtal som du inte väntar dig känns stressande eller blir svårt att förstå, lägg på. Det är förvisso ohövligt att slänga luren i örat på någon – eller klicka bort som det numera är fråga om – men det är ibland bästa motmedlet.
Bedrägerierna drabbar människor i alla åldrar, och tar sig olika uttryck. Vi har sett det i exempelvis Trosa och Gnesta. Häromdagen kunde ni läsa om hur ett försök att stoppa ett köp av en mobiltelefon ledde till ett tömt bankkonto.
Bland ungdomar är det vanligt att inte svara om det ringer i mobilen, om de inte känner igen numret. Messa i stället, heter det. Fast det går att luras via sms eller meddelandetjänster också. Det som drabbar unga är ofta kopplade till swish-bedrägerier eller att deras konton utnyttjas för penningtvätt.
Grundregeln också i digital kommunikation är att misstänksamhetens radar ständigt måste vara på. ”Du behöver uppdatera ditt konto”, ”din inloggning har blivit kapad” och så vidare. Klicka inte om du är det minsta osäker på vad det gäller eller vem som skickat det.
Bedragare utnyttjar osäkerhet och oro. De försöker skapa en falsk säkerhet i stället och låtsas komma från banker, försäkringsbolag, polis och sjukvård. Därför riktar de in sig särskilt på att lura äldre. Det är den grupp medborgare som gärna svarar när det ringer – och de har ofta offentliga telefonnummer.
Varje gång skurkarna kommer undan gör det ett hål i den sociala tryggheten. Det skadar även tilltron till aktörer som bedragarna låtsas representera, däribland bankerna. Därför har Svenska Bankföreningen under hösten kört en ny omgång av satsningen Svårlurad, inklusive information om hur man skyddar sig mot sms-bedrägerier.
I vintras kritiserade konsumentombudsmannen Cecilia Tisell i SN bankerna för att de inte gjorde tillräckligt för att skydda sina kunder eller kompensera för tömda konton. Hon pekade på en ny branschpraxis i en dom från Högsta domstolen. En kund som agerat ”grovt oaktsamt” får ta eget ansvar upp till 12 000 kronor, inte mer.
Det är mycket pengar för många ändå.
Före valet 2022 talade Moderaterna om att införa ett äldrefridsbrott, men inte efter. Nu kräver Centerpartiet hårdare straff för bedrägerier mot äldre och särskilt utsatta. Drygt 180 000 bedrägerier polisanmäldes under 2022, jämfört detta med 50 000 för år 2000. Enligt polisen tjänade kriminella krafter nära 620 miljoner kronor på telefonbedrägerier förra året. Parallellt med detta har den anmälda stöldbrottsligheten kraftigt minskat.
Snart ska även telefonoperatörerna få bättre möjligheter att motverka bedrägeriförsök från utlandet, enligt Post och Telestyrelsen, bland annat gäller det förfalskade nummer från den som ringer.
Bedrägerier är en tung del av den kriminella ekonomin. Effektiva motmedel är angelägna för hela samhället. Det kräver tät och kontinuerlig samverkan mellan drabbade företag och polis och till detta ska läggas förebyggande folkbildningsinsatser.
Riskerna försvinner inte i första taget.