2040 beräknas det bo cirka 320 000 personer i Södermanlands län, enligt Statistiska Centralbyrån. Det drygt sju procent fler än vad invånarantalet var 2020, närmare bestämt 22 000 personer fler. Det kan bli mer än så.
Kommuner som Trosa och Gnesta beräknas ha högre befolkningstillväxt än länet i genomsnitt. Men även Nyköping och Oxelösund växer. Det ställer krav på mycket, allt från vettig bostadsförsörjning, växande arbetsmarknad och bättre infrastruktur, men också en sjukvård som förmår att möta befolkningens behov. I detta ingår en barnklinik värd namnet, den som nu är på väg tillbaka.
Den som har bott i den här regionen de senaste 20 åren minns debatterna om barnklinikens framtid på Nyköpings lasarett, från 2004 och framåt. Bland argumenten för neddragningen då fanns kraven på ett tillräckligt patientunderlag för att kunna upprätthålla en nödvändig kompetens, men även att landstingsekonomin var pressad. Den gången, 2004-2005, vann centraliseringsförespråkarna och barnkliniken i Nyköping avlövades. Som underlag fanns en tjänstemannautredning.
Det tidiga 2000-talet var en politiskt turbulent tid i landstinget, dagens Region Sörmland. Den första så kallade regnbågskoalitionen styrde när beslutet att överföra barnkliniken till Mälarsjukhuset i Eskilstuna fattades. Styret kom till när Vänsterpartiet gjorde upp med Miljöpartiet och de fyra Allianspartierna, delvis som en uttalad protest mot Socialdemokraternas maktfullkomlighet.
Den första breda koalitionen föll i valet 2006, men kort därefter kom även en andra mer bräcklig koalition till. Den höll i cirka ett och ett halvt år, innan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet-Liberalerna mer långsiktigt tog varandra i hand.
Kritik mot en försvagad barnsjukvård i Nyköping var en återkommande faktor, oavsett styre. När S+MP+FP:s inofficiella lista över sparåtgärder läckte, och visade sig innehålla BB i Nyköping och i Katrineholm blev än mer liv i luckan. Stora folkliga protester kröntes av en massiv manifestation på Stora torget i Nyköping. Landstingsledningen tvingades till reträtt.
Det är en bakgrund till varför det är som det är. Nu är det Socialdemokraterna, Vård för pengarna och Centerpartiet som styr – och barnkliniken ska i höst återupprättas (SN 5/5). Gott så.
Samtidigt som detta är mycket välkommet, finns skäl att notera varningarna om bemanningskris från barnmorskehåll i Nyköping. Bristen på barnmorskor, eller svårigheten att locka till sig den kompetensen, är inte ett enskilt sörmländskt problem. I februari konstaterade Socialstyrelsen att samtliga landets regioner behöver fler barnmorskor.
Den betyder att den arbetsgivare som vill locka till sig denna kompetens behöver konkurrera med väl anpassade arbetsplatser och vettiga arbetsförhållanden, utöver att möta de individuella lönekraven. Det är allt annat än idealiskt om man planerar för de verksamheter som behövs utifrån en växande befolknings vårdbehov i östra Sörmland, men sedan inte klarar att bemanna dessa med rätt kompetens.
Ett växande sydöstra Sörmland behöver en stark nära sjukhusvård. Därför är det ett välkommet besked att barnkliniken återupprättas. Det är lika välkommet att detta kan ske utan krav på höjda skatter. Våra folkvalda har att hålla hårt i den gemensamma plånboken och säkra kostnadseffektivitet i de satsningar som görs. För en hållbar framtid även ekonomiskt.