Ett inställt kommunfullmäktige är inget problem, men två är redan en vana – och ett bekymmer. Har styret med Socialdemokraterna och Moderaterna gått i stå? Det är anmärkningsvärt att läget uppstår. Centerpartiets Torbjörn Olsson har under sina 20 år i kommunpolitiken inte sett något liknande.
Den politiska oppositionen i Nyköping, sex partier, körde därför ett eget ”fullmäktigemöte” i förra veckan. Piken är skarp, rent politiskt. För invånarna är det nog svårare att förstå vad som sker.
Det är så här: En opposition som inte får några möten att agera på, inga beslut att granska och föra en diskussion kring, den har svårt att göra stora delar av det som den är folkvald för. Partierna har att förvalta sina väljares förtroende. Det är som att tvingas vara på jobbet, men inte få jobba.
De flesta styren kallar inte till kommunfullmäktige bara för att behandla oppositionens motioner, interpellationer och frågor. Inte utan att åtminstone ha något eget att visa upp. Därför blir det så här. Inställt.
Men beslut tas ju ändå i kommunen, men var? Det frågar Liberalernas Sofia Hallgren Remnert i SN. Jo, vardagen rullar på. En del i detta är så kallade ordförandebeslut. Det är något som en ordförande i en nämnd kan använda sig av i brådskande lägen, för att inte behöva invänta ett sammanträde.
Det är däremot inget att göra till en vana för att slippa ha möten med oppositionen.
När Socialdemokraterna och Moderaterna i Nyköping tog i hand efter valet 2022 formades en på papperet stark majoritet. Oppositionen blev så svag att den knappt kan få igenom en minoritetsåterremiss i en fråga. Och inte ens det kan den enas om.
Det är bekvämt att styra då, rent politiskt. Alla majoritetens förslag går igenom. Fast vardagen kan bli knölig ändå, om de två partierna är oense, om de krockar om värderingar och prioriteringar, om valfrihet, driftsformer, avgifter och upphandlingar.
Krav på svåra sparåtgärder inom tunga områden som vård och skola kan också göra vardagen svårjobbad. En del ärenden kan fastna på vägen fram till beslut. Íbland för att tjänstemännen inte hinner med, ibland för att hanteringen blev betydligt mer komplicerad än väntat.
S+M styr nu ihop i majoriteten av Sörmlands kommuner. När dessa partier står på samma sida är det ingen given enighet. Det man kom överens om efter valet gäller förstås. Fast under en mandatperiod tillkommer alltid frågor att hantera, nya vägval att göra, sådant som inte fanns på bordet efter valet. En del går att lösa och kompromissa om. Annat får helt enkelt vara, om det inte krisar.
Det är därför ett sådant styre lätt övergår i ett förvaltande, som löser det löpande utan höjda blickar. Det blir fattigt på idéer som båda omfamnar. Vi talar ju om ett resonemangsäktenskap, inte en himlastormande kärlekshistoria. Då blir det upp till oppositionen att driva på, kittla och utmana, men det är svårt utan möten.