Region Sörmland varslade 700 personer i vintras. Nyligen har region Östergötland varslat om en minskning med 900 tjänster. I Skåne och Värmland sänds signaler om att liknande åtgärder väntar. Landets alla regioner behöver få ut mer av varje satsad skattekrona och bort från underskott.
Regeringen har känt av trycket att höja statsbidragen. De fyra Tidöpartierna har tidigare ignorerat regionernas kostnadsproblem, men det inte är bra för en regering när folk i vården börjar förlora jobbet.
Vården bär också på en tydlig baksmälla från pandemiåren. Då öste staten pengar över regionerna för att stoppa spridningen av covid. Vården vann den kampen, men kostnaderna dröjde sig kvar. Vid Region Östergötlands varsel noterades att antalet tjänster hade ökat med 1 000 under pandemin, på ett par år.
Totalt fördelar regeringen sex miljarder extra till regionerna. De cirka 180 miljoner som landar i Sörmland gör så klart skillnad i driften, men löser inte problemen. Det senaste årets stora kostnadsökningar beror på inflationstrycket, men Region Sörmlands verksamhet också måste bli mer effektiv. Då handlar det om andra åtgärder än att stänga ett av länets tre sjukhus, vilket SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog noterar.
I SN markerar landstingsrådet Christoffer Öqvist (M) att det är just sjukvården som behöver synas extra sett till kostnaderna. I fler fall än i dag kommer sörmlänningar att hänvisas till vård vid ett universitetssjukhus i annat län. Samtidigt säger landstingsrådet att målet också är att hålla nere antalet medarbetare som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist. Han tror att pensionsavgångar och mer vanlig personalomsättning ska räcka ett år till. Det kan vara att lova för mycket.
En del i översynen gäller vård som "flyttar" längre bort. Samordning och stordrift leder ofta i den riktningen, men ibland handlar det också om hur vården ges. Region Sörmland, där Centerpartiet är med och styr, behöver aktivt driva på för vårdinsatser som i stället flyttar närmare patienten, till hemmen. Framförallt har digitala kontakter en stor framtida potiential, det är inte all vård som kräver att man träffas rent fysiskt. Patienterna slipper vissa transporter och vårdens lokalbehov borde kunna minska något.
Osäkerheten om läget i regionens förändringsprocesser föder en växande oro på arbetsplatserna, bland annat på kvinnokliniken i Nyköping. Det behövs ett nytt vardagsläge. Ju tidigare de faktiska beskeden kommer desto bättre. De anställda som behöver hitta ett annat jobb måste ges möjlighet att förbereda sig. Och där utbudet av viss vård flyttas till annan plats, då behöver också patienterna få tydliga besked.
En lång tid med osäkerhet är inte bra för någon. Inte heller för den som måste ta besluten.