Det är brist på barnmorskor i Sverige. Det är ett samhällets bristyrken där vi behöver folk med rätt kompetens, helst i går. Zahra Masoumi Kashkooli, som SN nyligen träffade, är en del av lösningen på bekymren. Men för att kunna jobba här, trots en specialistutbildning i Iran, var hon tvungen att komplettera sin utbildning för att få sin legitimation för svensk vård. Under tiden jobbade hon för en lön som framöver hade diskvalificerat henne från att komma hit.
Trots att hon behövs på kvinnokliniken i Nyköping, i ett bristyrke.
De nya reglerna syftar till att göra det svårt att komma hit och jobba. Ända sedan Tidöpartiernas besked om ett kraftigt höjt lönegolv för arbetskraftsinvandring kom har arbetsgivarna och dess rekryteringsansvariga haft att stå i. En del jobb är mer komplicerade att hitta rätt personer till än vad man kanske tror. De jobben är inte heller alltid lönesatta för att matcha medianlönen på arbetsmarknaden eller 80 procent av den.
Reformen som inte minst Moderaterna har sprungit benen av sig för att få till, är inte till för att underlätta för företagen. Lönegolvet, som lär höjas ytterligare, är till för att mota bort invandrad arbetskraft, "tredjelandsmedborgare". De där, de andra.
Företag som anställer via arbetskraftsinvandring växer annars snabbare än andra företag. Arbetskraftsinvandrare söker ingen asyl, de har inget med det att göra. Den som rekryteras jobbar från första dagen och betalar skatt. Där det i stället uppstår brist på rätt kompetens och blir allt längre rekryteringstider, förlorar företagen pengar. Verksamheterna går knackigare. Staten tappar skatteintäkter.
Svenskt Näringsliv har kommit fram till att ett höjt lönegolv till medianlönenivån skulle ge fem miljarder i lägre skatteintäkter. Regeringspartierna vann valet och Sverigedemokraternas stöd med yviga löften om att stoppa invandring. Sådan är Kom inte hit-politiken de omfamnar. Reformerna går emot decennier av uttalad liberal och borgerlig idépolitik, framtagen för att underlätta för företag och svensk ekonomi att utvecklas och kunna blomstra.
Det finns förstås en risk att vissa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas på sätt som de inte var tänkta för. Folk kommer hit med 13 000 kronor i lön från andra sidan jordklotet, har migrationsminister Maria Malmer Stenegard (M) hävdat. Som om vi såg ett Himalaya av problem och evigt elände. Den problembilden, varnar Svenskt Näringsliv, är byggd med en mytbildning om låglöneimport. Endast 0,7 procent av alla som fick tillstånd av arbetsmarknadsskäl under år 2020 tjänade mellan 13 000 och 13 999 kronor i månaden. För den lilla gruppen är det dessutom oklart hur många som var arbetskraftsinvandrare. Nio av tio som fick dessa tillstånd tjänade i stället över 20 000 kronor i månaden.
"Man löser inte problemen genom att skapa nya problem", som Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson formulerar det. Men så är regeringspolitiken utformad.