Generellt sett lär vi oss lättare med ett antal grundläggande kunskaper i bagaget. Det är att läsa och förstå det vi läser, att räkna och räkna ut, samt att skriva och formulera det vi vill förmedla. Detta bygger också starkare gemenskaper och motverkar konflikter i mycket av det som skiljer oss åt.  

Pisa-mätningen var återigen en besvikelse. Den här gången faller resultaten för de allra flesta länder i undersökningen. Effekterna av pandemi-stängda skolor och utebliven undervisning ska kunna spåras i detta. Men Sverige stängde inga skolor. Eleverna fick fortsatt undervisning även om det skedde digitalt i stället för i ordinarie klassrum. Trots det faller även de svenska 15-åringarnas resultat. Det som mäts är elevernas kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. 

Mer måste bli bättre i skolan. Fler behöver bli kunnigare varje dag.

Sverige har fortfarande jämförelsevis goda resultat jämfört med andra, för elever där minst en förälder är född i landet. Men det är inte bra nog. De uppmätta kunskaperna är som helhet svagare än vid förra mätningen, den som var ett steg uppåt jämfört med tidigare besvikelser. 

Den som kan läsa, skriva och räkna har en personlig vardagsmakt. En värld där fler får allt sämre grundläggande kompetenser är en farlig värld, inte minst när annat än kunskap och kunnande ges företräde. På det följer stora risker för växande orättvisor. 

När ett barn inte kan bli det som hon har förmåga att bli, reduceras hon till vad andra utgår från att hon borde vara. 

En riktigt bra skola ska kunna möta barn med varierande sociala utgångspunkter, med rätt verktyg och en rimlig förväntan på vad som är möjligt att leva upp till. Olikheter som hemspråk, kön och föräldrars utbildningsnivå påverkar ett barns kunskapsutveckling, men det är inte förutbestämt att gå dåligt. Faktorer som invandring, studieovana och en starkt begränsad vardagsekonomi går lätt in i varandra, det ger en större sammanhängande ojämlikhet. ”Tiden i landet har betydelse för att fullt ut kunna tillgodogöra sig undervisningen”, som Skolverket konstaterar. Det går att göra nödutryckningar och specialsatsningar i skolorna för unga i tonåren i viss mån, men ett starkare kunskapsburet samhälle kan bara byggas från grunden och uppåt. Med vettiga utbildningsmöjligheter för alla, utan trycka ned den som presterar mer än andra.

Vi behöver både tänka om och nytt i hur dessa grunder kan säkras för fler barn i kommande generationer. Inte minst för att höja lägstanivåer, sådant som alla ska förväntas kunna och förstå. 

Nyköpings kommun har som uttalat mål att ha de bästa skolorna i landet 2030. Börja då här: Så många barn som möjligt behöver hitta grunderna i sitt eget lärande före förskoleklassen. En rustad skola med goda lärmiljöer kräver en stark förskola. Då kan de tidiga åren i grundskolan ge fler som i snitt läser mer, räknar bättre och förstår mer än tidigare generationer. Det tar tid, men ger mer. 

Då står vi alla lite stadigare framöver.